Styrelsemöte 28/9

Torsdag 28/9 har vi ett styrelsemöte på Knallen Café & Minilivs i Sund klockan 19:00. Under mötet kommer höstmöte, valkommitté, Kommunsammanslagningen m.m. att behandlas. I sedvanlig ordning är alla medlemmar välkomna och anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax eller 0400594627. 

Kortrutt med tidsenliga lösningar

I början av maj berättade vi om batteridrivna bilfärjan Ampere, batteridrivna kollektivtrafikfartygen Sjövägen och Mowitz, den planerade batteridrivna bilfärjan Ellen, de batteridriftskonverterade färjorna Tycho Brahe och Aurora.
Beträffande det danska fartyget Ellen kan vi säga att nu i dagarna kommer skrovet från ett varv i Polen, till Söby Vaerft för att färdigställas och komma i drift på våren 2018. Fartyget är 56 meter långt, 12 meter brett och tar 130 passagerare och 36 bilar. Maxfarten är 14,5 knop och varje tur är 10,7 sjömil mellan laddningskajerna. Fartyget kan köra två timmar och laddningstiden är 15 minuter. De fyra elmotorerna har utvecklats och tillverkats av företaget Visedo i Villmanstrand.

I Europa ligger Norge i framkant när det gäller el- och hybriddrift av fartyg. Världens första eldrivna fiskefartyg, Karoline i Vannvåg i Karlsöy kommun, togs i drift i augusti 2015. Fartyget har 70 % lägre driftskostnader än motsvarande andra. Världens första helelektriska arbetsbåt, Elfrida, för verksamhet vid en fiskerianläggning i Fröya, byggd vid Örnli Slipp, togs i drift i februari 2017 och världens första plug-in hybridfärja Hornstind, från Fiskerstrand Verft, går på Helgelandskusten i Nordland.
Det norska rederiet Color Line får utöka sin trafik på Sandefjord genom att rederiet har en tydlig miljöstrategi. Sandefjords kommun hade utlyst seglationstider fr.o.m. 1.1.2020 för sin hamn och Color Line får utökade hamnanlöp genom sin nya hybridfärja. Rederiet har beställt M/S Color Hybrid hos det norska varvet Ulstein Verft AS och det levereras i maj 2019. Färjan blir 160 meter lång, 27,1 meter bred, har ett djupgående på 6 meter och tar 2000 passagerare samt 500 bilar. Det är världens största hybridfärja och det är en plug-in hybrid där batterierna laddas med miljövänlig el från land. Fartyget kommer att ha fullständig batteridrift på väg in i och ut ur hamn och i fjordarna. Fartyget kan köra 60 minuter i 12 knop med batteridrift.

Finlands första hybridfärja, Elektra, döptes den 29.5.2017. Det är Finferries och Finlands största vägfärja med plats för 90 bilar. Den är 98 meter lång och 15,2 meter bred. De elektriska propellermotorerna får energi i första hand från batterier. Vid gång i is kan även dieselgeneratorer ge extra effekt. Fartyget har tre personers besättning och får ta 375 passagerare. Elektra trafikerar ett pass om 1,6 kilometer mellan Pargas och Nagu. Överfarten tar åtta minuter. Fartyget har byggts vid ett polskt varv.

Vi kan utöka antalet exempel: Sveriges första frigående batteridrivna vägfärja byggs i Estland och ska vara i trafik år 2019. Färjan är 100 meter lång och 18 meter bred och har maxfarten 11 knop. Den tar 80 bilar och 297 passagerare och beställare är Färjerederiet vid Trafikverket. Fartygets batterier laddas på 8-10 minuter vid färjelägena. Sverige har också utvecklat en speciell teknik för eldrift av linfärjor. Systemet har utförts på fartyg på fem olika färjeleder. Senast infördes eldrift på fartyget Elvira på Stegeborgsleden i Östergötland. Leden är 250 meter och överfarten tar tre minuter. Tidigare har linfärjan Gerd som går Kornhallsleden mellan Göteborg och Kungälv elektrifierats. Detta är Sveriges mest trafikerade linfärjeled med 730 000 bilar per år. Före hade Malöleden elektrifierats och innan dess Hamburgsundsleden i Tanums kommun. Besparingen av koldioxidutsläpp mellan Hamburgsund och Hamburgö har beräknats till 107 ton per år. Innan hade kastelletleden elektrifierats. Färjerederiet har konstaterat att miljöpåverkande utsläpp såsom koldioxid och kväve minimeras samtidigt som behovet av underhåll minskas.

Uppstarten av kortruttsprojektet tar pengar från det egentliga behovet, en förnyelse av landskapets fartygsflotta. När kommer landskapsregeringen att inse vad den gör?

Obunden Samlings styrelse

En naturskövlande kortrutt

I början av maj i år gav vi besked om alternativ till kortrutten. Vi sade att det kortruttsmeddelande som landskapsregeringen hade givit till lagtinget inte är förenligt med den hållbarhetsagenda som hade manifesterats den 23.9.2016. Meddelandet bygger på en alltför ålderstigen information. I meddelandet flyttas skärgårdstrafiken mer och mer i land på tidigare orörda land- och vattenområden. Kortruttsmeddelandet anger att det byggs helt nya broar, vägbankar, hamnanläggningar och vägar i en tidigare orörd natur. Majoriteten i lagtingets finans- och näringsutskott, och följaktligen en majoritet i lagtinget, valde mot bättre vetande att låna upp fyrtio miljoner euro för att börja en gigantisk naturskövling med start i Föglö.

Vi sade att meddelandets trafiksystem är helt föråldrat och utgör en trafik för bilar. Samtidigt som vi vet att redan inom överskådlig tid ändrar det landbaserade transportsystemet till autonoma fordon, som det är helt meningslöst att transportera sjövägen.

Vi hävdade att det tekniksprång som pågår redan ger fullgoda möjligheter att ersätta dagens fossilbränsledrivna tonnage med alternativ. Redan idag finns den batteridrivna höghastighetsfärjan BB Green, som kan köra trettio knop och med den hastigheten är det fullständigt onödigt att istället flytta upp sjötrafiken på land. På försommaren valdes BB Green, som byggts i Riga, till vinnare vid Electric & Hybrid Marine World Expo Conference i Amsterdam.
Med batteridrivna höghastighetsfärjor kan t.ex. kumlingebor pendla till faståland på jobb, eller omvänt kan fastålänningar åka till Kumlinge på jobb. Med definitionen av kortrutt, den sträcka en person kan färdas på en timme, kan dagens fossilbränslefärjefart med maxfarten 11 knop ändras till batteridriven höghastighetsdrift 30 knop, och då öka den timslånga färdade sträckan från 20,4 kilometer till 55,6 kilometer, på miljöns villkor.

Under den förra mandatperioden satte landskapsregeringen sprätt på 2,3 miljoner euro i kortruttsprojektet. Pengarna gick i huvudsak till konsulter i Stockholm. Landskapsregeringen använde också 400 000 euro för tunnelutredning. Nu fortsätter dagens landskapsregering späda på penningslöseriet för ett kortruttsprojekt som är helt huvudlöst.

I slutet av augusti i år gav landskapsregeringen till lagtinget sitt förslag till klimatstrategi. Inte heller i detta meddelande har landskapsregeringen förstått att landskapet har ett eget ansvar i klimatfrågan.- I landskapsregeringens förslag till klimatstrategi ställs överhuvudtaget inte några som helst krav.

Landskapsregeringen valde lånefinansierad uppstart i en tilläggsbudget, utan att beakta vad som hade beslutats om hållbarhet i den ordinarie landskapsbudgeten. Inte heller klimatstrategin är förenlig med den ordinarie budgetens hållbarhetsställningstaganden.
Istället för att med lånade pengar skövla naturen kunde landskapsregeringen elektrifiera linfärjorna, bygga batteridrivna höghastighetsfärjor för persontransporter och något isgående godstransportfartyg.

Kökarbor och Sottungabor har insett att landskapsregeringens naturskövlande kortruttspolitik förstärker avfolkningen av skärgården. Uppstarten av kortruttsprojektet tar pengar från det egentliga behovet, en förnyelse av landskapets fartygsflotta. När kommer landskapsregeringen att inse vad den gör? I vårt följande inlägg visar vi konkreta alternativ.

Obunden Samlings styrelse

Styrelsemöte

 

 

Sommaren närmar sig sitt slut och hösten tar vid, således är det dags för nästa styrelsemöte. Torsdagen den 7 september kl. 18.30 kommer vi ha ett styrelsemöte på f.d Grelsby Sjukhus i Godby. I sedvanlig ordning är alla medlemmar välkomna och anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax eller 0400594627.

Väl mött
Anton Göthlin
Sekreterare

Låt kommunerna rösta om sin framtid!

Landskapsregeringen avser tvångssammanslå våra kommuner till fem nya så kallade bärkraftiga kommuner. Beslutet har fattats av regeringspartierna Liberalerna, Moderat samling och Socialdemokraterna. Landskapsregeringen har medvetet låtit bli att involvera oppositionspartierna Centern, Obunden samling, Ålands Framtid och Åländsk Demokrati utan avser med en bräcklig majoritet i lagtinget (17-13) driva igenom förslaget. Beslutet strider också mot landskapsregeringens eget handlingsprogram där det framgår att ”en rådande folkomröstning skall hållas i varje kommun”.

Landskapsregeringens handlande visar på en total nonchalans gentemot det åländska folkets förmåga att ”tycka till” i för oss viktiga frågor samt en respektlöshet gentemot våra självständiga kommuner.

Inom Obunden Samling och Centern säger vi inte nej till kommunsammanslagningar men däremot anser vi att initiativet ska komma från kommunerna själva och inte som ett diktat från landskapsregeringen. Huruvida kommunerna vill sammangå eller inte är ett beslut som ska fattas på kommunalnivå inte av landskapsregeringen och dess stödpartier.

För att underlätta för kommunerna att själva genomföra en folkomröstning har vi distribuerat ett förslag till hur en rådgivande folkomröstning enligt 34 och 35 § i Kommunallagen kan genomföras.

Vår förhoppning är att det hålls rådgivande folkomröstningar sista söndagen i oktober år 2017.

Bert Häggblom, ordförande Obunden Samling.

Alternativ till kortrutten

Landskapsregeringen medverkade, tillsammans med näringslivet och tredje sektorn, till utarbetandet av ”Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland”. Den publicerade hållbarhetsagendan manifesterades den 23.9 senaste höst. De medverkande hade kommit överens om fyra hållbarhetsprinciper och sju strategiska mål.
Nu, en kort tid senare, har landskapsregeringen givit ett kortruttsmeddelande till lagtinget. Samtidigt äskar landskapsregeringen fyrtio miljoner euro, genom upptagande av lån, för uppstarten av väg-, bro och hamnbyggande på Föglö. På de flesta punkter strider påbörjandet av kortruttsprojektet mot den nyligen antagna hållbarhetsagendan.

Kortruttsutredningen bygger på den information som fanns för sex år sedan. Sedan dess har det skett ett enormt tekniksprång. Runtom i Norden har för frigående fartyg utvecklats effektiv batteridrift. Landskapets frigående fartyg är idag i medeltal 29 år. Om vi tänker oss 29 år fram i tiden kommer bilarna att vara självgående. Då kommer man i glesbygden att ha gemensamma bilpooler där man snabbt beställer den transport man behöver. Samtidigt är kollektivtrafiksystem till lands väl utbyggt. I det läget är det helt ointressant att äga sin bil. Det är förstås också helt meningslöst att transportera självgående bilar med landskapsfärjor.

År 1910 var 5800 personer skrivna i skärgården jämfört med 2100 idag. Av de skrivna idag kanske 1500 faktiskt bor i skärgården. Samtidigt transporterar vi 570 000 bilar årligen mellan de åländska skärgårdsöarna.
Genom det pågående tekniksprånget kan vi tänka på ett helt annat sätt. Vi ger ett antal nordiska exempel:

Batteridrivna bilfärjan Ampere, som går över Sognefjorden mellan Lavik och Oppedal i Norge, har minskat bränslekostnaderna med 60 % jämfört med konventionell fossilbränsledrift. Antalet turer per dygn är 34 och fartyget tar 120 bilar och 340 passagerare. Överfarten tar 20 minuter.
Batteridrivna fartyget Sjövägen i Stockholm tar 150 passagerare och 25 cyklar. Redare är Gustaf Myrsten, vars far startade Sliterederiet.
Batteridrivna Mowitz i Stockholm kan ta 98 passagerare.
Batteridrivna bilfärjan Ellen på Fynshavet, rutten Aerö-Söby i Danmark, väntas komma i drift vid inkommande årsskifte. Detta fartygsbyggande finansieras till en tredjedel av EU genom att det är ett innovativt projekt. Fartyget kommer att ta 196 passagerare, 31 personbilar och 5 lastbilar.
Batteridrivna färjorna Tycho Brahe och Aurora. Skandline som bl.a. trafikerar över Öresund, mellan Helsingborg och Helsingör, slutför under detta år konverteringen till batteridrift för dessa 25 år gamla och 110 meter långa bil- och passagerarfärjor. Redan efter midsommar är det första batteridrivna fartyget i drift över Öresund.
Batteridrivna BB Green-fartyget ska under året under en försöksperiod sköta trafik på Mälarsidan i Stockholm. Fartyget tar 70 passagerare och 20 cyklar. Fartyget har ett konventionellt skrov, men i fören finns en luftkompressor som blåser en luftkudde under fartyget. Minskad friktion gör att detta batteridrivna fartyg kan köra 28-30 knop.

Idag kan vi allt tydligare se att vårt eget trafiksystem i skärgården, och den tänkta kortrutten, inte är ett trafiksystem för morgondagen. Kökars företrädare har insett att kortruttsprojektet inte är ett hållbart system för dem. Sottungas förtroendevalda har likaså sett att kortrutten försvårar deras möjligheter till rörlighet. Istället för att transportera 570 000 bilar årligen mellan skärgårdsöarna måste persontransporter prioriteras. Elektrifieringen av frigående fartyg skapar både ekonomiskt förmånligare och miljömässigt hållbarare transporter. Det är viktigt att poängtera att snabbare persontransporter till sjöss (såsom BB Green, 28-30 knop) gör det möjligt att arbetspendla på ett längre avstånd än dagens. Kollektivtrafiksystem på faståland kan utvecklas. Enbart ett eller ett par isgående fartyg behövs för tyngre transporter och svåra isvintrar. Inga nya hamnanläggningar, vägsträckningar över orörda skärgårdsområden, broar och bankar behövs. Genom ett nytt mobilitetstänkande skapas förbättrade ekonomiska möjligheter att sköta om den väg- och broinfrastruktur som redan finns.

Det nu aviserade lånefinansierade projektet som rör Föglö måste stoppas.

VÅRMÖTE

Obunden Samling höll igår sitt traditionsenliga vårmöte som denna gång ägde rum i Eckerö på Eckerö Hotell och Restaurang. Det var en rungande bra uppslutning där 37 personer deltog både gamla som unga. Mötet bjöd på livliga diskussioner i en trevlig miljö med en exceptionellt god mat. Under mötet behandlades en rad politiska frågor och för att nämna några av dessa som mötet enades kring:

1. Fortsätta initiativet om att förrätta folkomröstningar i de kommuner som berörs av landskapsregeringens förslag till en ny kommunindelning. Mötesdeltagarna ansåg att det inte föreligger grunder för att ändra kommunindelningen så som det förslag är som nu finns och anser att före en kommunsammanslagning ska genomföras så bör befolkningen få säga sin mening i detta.

2. Det förslag till kortrutt och upplåning som landskapsregeringen framställt inte bör genomföras med beaktande av att det innebär för stora kostnader samt upplåning av landskapet, vilket inte skett tidigare. Mötet ansåg att man då borde undersöka andra möjligheter för framtida trafiklösningar i skärgården.

3. Pommerns torrdocka inte bör byggas med beaktande av att fartyget inte blir i bättre skick genom den. Fartyget kan bevaras i naturligt skick och behöver inte sättas i torrdocka när den ändå ska ligga i vatten. I synnerhet då kostnaderna är alldeles för höga i proportion till den ringa nyttan det medför.

Vårmöte

 

 

Lördagen den 6 maj kl. 18.30 kommer vi hålla vårt vårmöte på Eckerö Hotell. På agendan finns stadgeenliga förhandlingar och det kommer även att bjudas på middag med livliga diskussioner. Anmälan görs till antongothlin@gmail.com eller 0400594627 senast torsdag kl:16.00. Meddela även i anmälan om det är fisk eller kött som önskas till middagen. Alla intresserade är välkomna.

Väl mött
Anton Göthlin
Sekreterare

Glad Påsk!

Glad påsk önskar Obunden Samling er alla!

I dessa reformtider har vi tagit fram en liten annons. Ta kontakt med din Obundna politiker och diskutera vad just du tycker om reformen.

Kommunstrukturfrågan

Landskapsregeringen beslöt i sitt regeringsprogram i november 2015 att inleda en översyn av landskapsandelssystemet. Därefter skulle göras en utredning om olika möjligheter till kommunsamgåenden.

Också en lagstiftning för att möjliggöra en folkomröstning skulle beredas.

Hur ser dagsläget ut?

Om vi först backar och ser på den senaste större strukturförändringen får vi följande bild: Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1.1.1994. De två kommunalförbunden Ålands Folkhälsoförbund och Ålands Mentalvårdsförbund slogs ihop med den dåvarande landskapsinrättningen Ålands centralsjukhus. Länge bidrog kommunerna med delfinansiering av ÅHS, som de första åren hade en omfattande kostnadsutveckling. Idag kan vi se att sedan ÅHS bildades har kommunsektorns utgifter ökat med ca 120 % medan landskapets utgifter ökat med ca 150 %.

Den största utgiftsautomaten är landskapet. Ändå vill landskapsregeringen stävja kommunsektorns utgiftsutveckling. Landskapets budget är på 380 miljoner euro medan kommunsektorns är på 160 miljoner euro. Kommunsektorns utgifter uppgår endast till drygt 40 % av den nivå landskapet har. Kommunsektorns finansiering täcks endast till 25 % med landskapsandelar och beloppet uppgår till ca 11 % av landskapets budgetomfång. Landskapets budgeterade tjänsteköp överstiger det sammanlagda landskapsandelsbeloppet med ca tio miljoner euro.

Det saknas logik när landskapsregeringen vill ändra landskapsandelssystemet men inte har en relevant bild av hur kommunsektorns ska se ut.

Landskapsregeringen köpte av PwC en kommunutredning där det sedan visade sig att PwC saknade kunskap om de befintliga åländska kommunstrukturerna, det åländska näringslivet och pendling och inte minst kommunal ekonomi. – Ett exempel på bristande kunskap visades gällande de kommunala avdragen i beskattningen. En kommun som hade 17,5 % som skatteprocent fick inte skattesatsen 17,5 % av den beskattning som teoretiskt kunde influtit. Istället fick kommunen skattemedel som motsvarade en skatteprocent på enbart 9,9 % där mellanskillnaden 7,6 %-enheter faktiskt utgjorde avdrag. Därmed slår utfallet i PwC:s prognoser helt slint.

Samtidigt med PwC:s kommunutredning lät landskapsregeringen Åsub utföra en invånarenkät.

Ett relativt stort antal ålänningar fick besvara en enkät där landskapsregeringen hade beslutat vilka frågor som skulle ställas. Åsub utförde enkäten statistiskt exemplariskt men eftersom frågematerialet var irrelevant gav svaren dålig vägledning. Många ålänningar kan tänka sig en annan kommunstruktur än dagens bara inte deras egen kommun berörs. Av enkäten framgick även att landskapsregeringens sammanslagningsalternativ inte föll ålänningarna på läppen.

Landskapsregeringen köpte sedan en juridisk utredning av Carolina Sandell. Dock missade Sandell det som Ålands kommunförbund efteråt påminde: Kommuner kan inte slås ihop mot sin vilja! Detta är ett betydelsefullt påpekande. Det grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolen domslut 25.11.2016 (HFD 2016:187).

Statsrådet hade den 26.5.2016 beslutat att Rääkkylä kommun skulle slås samman med Kides stad, trots att Rääkkyläs kommunfullmäktige hade motsatt sig ändringen. HFD ansåg att statsrådets beslut bl.a. stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare.”

Enligt oss måste utgångspunkten vara att förändrad kommunindelning bygger på både grundlagens bestämmelser och att kommuninvånarna samtycker till förändringar. Inget av PwC:s och landskapsregeringens kommunstrukturändringsförslag var genomtänkt.

Processen får börja om med helt nya förutsättningar där bl.a. näringsliv, pendling och logistik, kommersiella servicefunktioner, skärgårdsförhållanden etc. Analyseras.

Eftersom samhällets serviceproduktion sker i stor utsträckning på kommunnivån bör fördelningen av samhällets ekonomiska resurser framöver i större utsträckning styras till kommunal favör.

Landskapsregeringen har genom Åsub-enkäten visat att den inte har förmåga att ställa relevanta frågealternativ. – En folkomröstning som nu skulle bygga på landskapsregeringens samgåendealternativ skulle upplevas som ett demokratiskt hån.