Insändare

Är Mariehamns politiker kapabla att handha trafikplaneringen av Stadens viktiga trafikleder och den i särklass viktigaste trafikleden Ålandsvägen?

Dåtid
Mariehamn är som vi känner till ungefär 150 år. När Mariehamn grundades bestod trafiken av hästekipage och några enstaka bilar. Planerarna satte igång med den stora utmaningen att planera en stad med ett flertal gator och däribland några genomfartsleder, såsom Storagatan, Ålandsvägen och Skillnadsgatan. Det antogs redan då att trafiken i framtiden ökar kraftigt och det togs hänsyn därefter. Byggandet utfördes enligt den antagna gatuplaneringen och det är den lösningen som sträcker sig fram till idag. Det infrastrukturplanerna hade då, är något som nu saknas, framsynthet.

Närtid och Nutid
De gatunät med tydliga genomfartsleder som överlämnades till dagens Mariehamn, var ett fantastiskt gatunätverk med stor potential. Vad gör de infrastrukturansvariga nu? Av någon anledning tas i dag politiska beslut om att bygga om de väl tilltagna gatorna till något som närmast påminner om Gamla stans gator i Stockholm, beträffande trafiksmidigheten. Allt detta görs då behovet av de rymliga genomfartslederna är stort och vi ser en stadig trafikökning.

På de välplanerade genomfartslederna, började de med att minska bredden, placera ut trafikljus, lysmaster, refuger, trafikhinder och trafikdelare i vägkorsningarna.

Efter alla dessa ändringar är det nästintill omöjligt för större fordon att svänga från en genomfartsled till en annan i en korsning. Bussar klarar i dagsläget av svängarna fast det är med orimligt små marginaler till godo. Det är däremot fullständigt omöjligt med ett fler-kombinationsfordon, ex. dragbil med trailer eller traditionella långtradare. Det här är något som inte alls har tagits i beaktande.

Observera att de ombyggnader av Mariehamns trafikleder som är beslutade, leder inte på något vis till några miljöförbättrande åtgärder.

Nutid & Framtid
Mariehamns viktigaste genomfartsleder(Ålandsvägen, Storagatan och Skillnadsgatan) som förenar hamnen och landsorterna norr och söder om staden, skall vi vårda varsamt.

Ålandsvägen (den utan motstycke, viktigaste genomfartsleden i Mariehamn) står nu i tur för en ombyggnad. Plan har godkänts, för ca.15 år sedan. Planen behandlar även förnyande av infrastrukturnätet under vägbanan och det är utan tvivel en nödvändig åtgärd.

Mycket vatten har runnit under broarna under de gångna 15 åren. Staden har under senare år även planerat för att bygga ut Södra Lillängen och Svinö holme, med allt vad det betyder i trafikökning under och efter utbyggnaden samt all bebyggelse som tillkommit och tillkommer söder om Mariehamn.

Bebyggelsen i skärgården söder om Mariehamn ökar även den i rask takt. Allt detta sammantaget leder till en trafikökning som ställer högre krav på genomfartslederna. Under sommaren skall vi därutöver addera trafiken, till och från Västra hamnen som omfattar flera tusen fordon dagligen. Det som även är av stor vikt i sammanhanget är att de flesta som bor söder om Mariehamn arbetar i eller norr om Mariehamn.

Vi från Obundna ställer oss också frågan, om staden till fullo förstår Västra Hamnens betydelse för Mariehamn och Åland i helhet. Trafiklösningarna till och från Västra Hamnen är helt avgörande om hamnen också i framtiden skall ha en viktig roll för Mariehamn och Åland.

Mariehamns hamndirektör är mycket bekymrad då det gäller trafikplaneringen. Hamndirektören anser att den inte tar hänsyn till hamnens behov av fungerande trafiklösningar. Kraven som ställs på trafiklösningar är inte på något vis onormala eller dyra.

Åkerier, taxiföretag och övriga näringsidkare som dagligen är i stort behov av ett fungerande trafiknät i staden har inte tillfrågats. De finner den utförda ombyggnationen irriterande och är besvikna över den. De är även synnerligen irriterade och besvikna på det som kommer att hända med Ålandsvägen och Ålandsplan-rondellen.

På basen av det ovannämnda anser Obunden Samling att Ålandsvägens vägbanas bredd inte bör minskas från dagens nivå. Vi Obundna anser även att varje korsning skall vara av sådan art, att den möjliggör svängar till annan genomfartsled utan svårighet. För alla fordonstyper som normalt framförs i Ålands övriga vägnätverk. Vidare bör Ålandsvägen inte förses med farthinder i form av förhöjningar som anlagts på ett flertal ställen i Mariehamn. Lastbilar som framförs fullastade över befintliga förhöjningar riskerar allvarliga skador på fordonets fjädersystem. Finns ingen alternativ lösning, bör ramplutningen förhålla sig till 1:7.

 

Infrastrukturgruppen
Obunden Samling r.f.

Insändare

Pommern
Obunden Samlings styrelse anser inte att en flytdocka skall byggas runt Pommern i dagsläget. Detta av både ekonomiska samt miljömässiga skäl. Det saknas en utförlig miljökonsekvensbedömning hur uppförandet av dockan påverkar närliggande ekosystem. Vi finner det heller inte ekonomiskt försvarbart att under rådande spartider bygga en docka för upp mot 7-8 miljoner euro plus kommande underhåll. Resurserna bör istället satsas på fartyget så hennes skick bevaras och säkerställs.

Anläggningskostnader för skärgårdstrafiken på Föglö
Obunden Samling anser inte det ekonomiskt försvarbart att satsa mångmiljonbelopp för att förkorta restiden några minuter. Vi anser att resurserna bör satsas på fasta Åland för att prioritera redan påbörjade infrastrukturprojekt som inte färdigställts.

Kommunstrukturreformen
Obunden Samling anser att kommunreformen bör läggas på is. I dagsläget hänger den finländska socialhälsovårdsreformen som ett orosmoln över självstyrelsen och ingen vet än hur den kommer att påverka Åland. Det föreligger ingen brådska med en kommunreform innan all fakta finns på bordet.

Sen har det hörts från flera håll att det finns ekonomiska fördelar med färre kommuner. Informationen som PWC presenterade under deras kommundialoger verkar vara av en annan karaktär. Där framkom nämligen att det inte finns någon ekonomisk anledning att minska dagens antal kommuner utan sådant bygger på andra aspekter.

Obunden Samling r.f.

Arbetsgrupper

Obunden Samling beslöt under mötet 8/12 att införa arbetsgrupper som speglar ministerrollerna i Ålands Landskapsregering. Detta är ett uppdrag som efter ett år utvärderas och skall vara en förstärkning för lagtingsgruppen I deras arbete.

Följande personer handhar arbetsgrupper och ansvarar för dess arbete:

  • Infrastruktur-, trafik och public service
  • Sune Axelsson ordf.
  • Finans- och sjöfartsfrågor     
  • Lars Häggblom ordf.
  • Närings-, miljö och energifrågor
  • Cristoffer Virtanen ordf.
  • Självstyrelsepolitiska-, jämställdhets och personalpolitiska frågor samt lagberedning
  • Bert Häggblom ordf.
  • Kansli-, kommun-, integrations- och bostadsfrågor samt EU och nordiska frågor/samarbeten
  • Ana Maria Mindres-Linde ordf.
  • Kultur, idrott, IT och utbildningspolitik
  • Leif Borg ordf.
  • Social- och hälsovårdsfrågor samt ÅMHM
  • Conny Nylund ordf.

Är någon medlem intresserad av att gå med i någon av ovannämnda grupper kan ni kontakta mig eller någon av de ansvariga personligen.

Med vänlig hälsning

Anton Göthlin
Sekreterare

Ingen comeback för Manelius inom OB

Tidigare i veckan gick det att läsa i de lokala tidningarna att Nils Manelius har lämnat Ålands Demokrati. Där framkom att han var intresserad av att komma tillbaka till Obunden Samling.  Ärendet diskuterades på styrelsemötet 08/12 och ett enhetligt beslut fattades, han är inte välkommen tillbaka. Han har blivit utesluten tidigare och det finns ingen anledning att häva det beslutet.

Fredrik Fredlund Sjukskriven

Fredrik Fredlund är sjukskriven efter den senaste veckans händelser.
 
I vårt samhälle är man oskyldig tills motsatsen är bevisad. Vi i Obunden samling väntar därför med att ta ställning tills eventuell dom har fallit och hela händelsen är kartlagd.
 
Vi i Obunden samling vill dock klargöra att vi fördömer all sorts misshandel, såsom t.ex. fysiskt eller psykiskt våld, näthat och (nät)mobbning. Det spelar ingen roll om det är en kvinna eller en man som blir utsatt eller utför handlingen. 
 
Samhället ignorerar ofta varningstecken som gärningsmän visar innan något våldsbrott de facto sker. Därför vill vi i Obunden samling arbeta ännu mer för förebyggande åtgärder så att man kan fånga upp personer som är i riskzonen och satsa på den psykiska ohälsan på Åland.

Styrelsemöte 8/12

Obunden Samling

Torsdagen den 8:de december håller Obunden Samling r.f. styrelsemöte. Styrelsemötet kommer att hållas i PAF:s nya lokaler och startar 18:30. Anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax.  Alla medlemmar är välkomna.

Väl Mött

Anton Göthlin
Sekreterare

Bert leder Obunden Samling

Bert, Christoffer och Gun leder Obunden Samling.
Bert, Christoffer och Gun leder Obunden Samling.

Vid Obunden Samling  höstmöte ikväll återvaldes Bert Häggblom till partiets ordförande. Christoffer Virtanen fortsätter som I vice ordförande och Gun Åkerbäck som II vice ordförande. Partiets styrelse består av 15 personer med representation från flera kommuner.

Höstmötet vid Solhem i Mariehamn hade lockat över 40 medlemmar. Partiordföranden berättade om misstroendet som riktats mot regeringen och att målsättningen är att få ihop en borgerligt ledd regering. Obunden Samling gick idag ut med en annons där man stödjer en moderatledd regering

Efter att mötesagendan var klar diskuterades det politik, alltifrån ÅHS, alkohol, tobak, droger, vägar i Mariehamn, ÅDA och kommunstrukturer.

Misstroende mot regeringen!

Obunden Samling har idag vid lagtingsdebatten tillsammans med Ålands Framtid och Centern lämnat in ett misstroende mot lantrådet Katrin Sjögren och hennes regering och kräver deras avgång.

Misstroendeyrkande enligt följande:

Motivering

Ålands landskapsregering, ledd av lantrådet Katrin Sjögren, har under det år man verkat visat prov på svagt ledarskap och bristande respekt för den lagstadgade närdemokrati som utgör fundamentet i självstyrelsen. Regeringsarbetet andas centralisering och maktfullkomlighet samt aktivt agerande mot den för varje demokratiskt samhälle livsnödvändiga åsiktsfriheten.

Landskapsregeringens tonläge gentemot de som hyser avvikande åsikter är inte värdig en regering vars syfte är att tjäna hela samhället. Därtill blundar landskapsregeringen för den lagstadgade skyldigheten att i god tid rådfråga landskapets kommuner när det gäller frågor av ostridigt kommunal karaktär; till exempel då det handlar om planerings- och andra beslutsprocesser. Arbetet med kommunreformen, planeringen av framtidens socialvård (KST och den sedan länge eftersatta revideringen av socialvårdslagen) samt land-skapsandelsreformen präglas av otydlighet och diffusa besked.

Landskapsregeringens uttalande i efterspelet av Vårdö kommuns fullmäktigebeslut § 42 nr 5/13 oktober 2016 om flyktingmottagande anstår inte en regering. Beslutet kallades snuskigt och sorgligt vilket är vanärande och kränkande samt utgör en inblandning i den demokratiska kommunala självstyrelsen. Detta strider mot den europeiska stadgan om kommunal självstyrelse. Enligt denna har kommunerna rätt att inom lagens gränser självständigt reglera och sköta en väsentlig del av de offentliga angelägenheterna i befolkningens intresse.

Landskapsregeringens agerande uppvisar bristande respekt för demokratin och gentemot folkvalda representanter. Befogenheter som ges de lokala myndigheterna är fullständiga och oinskränkta. De får inte urholkas eller begränsas av någon annan, central eller regional myndighet.

Landskapsregeringens besked till ordförande för Ålands penningautomatförening att vederbörande inte åtnjuter landskapsregeringens förtroende till följd av hans, i egenskap av kommunstyrelseordförande, ekonomiska ställningstaganden i beredningen av ärendet om flyktingmottagandet i Vårdö kommun är ett konkret exempel på olämplig inblandning i en kommuns angelägenheter. En grundbult i varje demokratiskt samhälle är åsiktsfrihet.

Arbetsvillkoren för de kommunala myndigheternas förtroendevalda skall möjliggöra fritt utövande av deras uppdrag. Administrativ tillsyn över fullmäktige får endast utövas i enlighet med de förfaranden och i de fall som föreskrivs i lag.

Europadomstolen har i Artikel 14 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter slagit fast en klar praxis om att all diskriminering som inte sker på objektiv grund är förbjuden. Förhållandet mellan självstyrelse och kommunerna regleras dessutom tydligt i den europeiska stadgan om lokal självstyrelse vilken Ålands lagting bifallit (ÅFS 1991:73). Att motivera bristande förtroende för en styrelseordförande på basen av ett beslut i ett fristående kommunalt sammanhang står därför i direkt strid med konventionen och är inte värdigt ett modernt samhälle. Den administrativa tillsynen över fullmäktige får endast utövas i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i lag.

Med anledning av det ovan anförda och med stöd av lagtingsordningens 36 § föreslår vi undertecknade att lagtinget skall förklara att lantrådet Katrin Sjögren inte längre har lagtingets förtroende.

Mariehamn den 7 november 2016

Bert Häggblom, Lars Häggblom, Fredrik Fredlund,
Axel Jonsson, Brage Eklund,
Jörgen Pettersson, Britt Lundberg, Harry Jansson,
Runar Karlsson, Mikael Lindholm, Roger Nordlund,
Veronica Thörnroos

Märkligt agerande av LR gentemot polisen.

Nya Åland 18 augusti 2016
Nya Åland 18 augusti 2016

Inför valet 2015 lyfte Obunden Samling och jag fram flera viktiga frågor kring den åländska polismyndigheten och dess verksamhet. I går presenterade Landskapsregeringen budgeten för 2017. Det finns flera frågetecken kring hur LR väljer att behandla den åländska polisen och dess behov av mer resurser. Dels för att kunna jobba aktivt för att stoppa knarket men även klara av de alltmer resurskrävande fallen.

Med anledning av detta har jag på insändarplats riktat kritik och frågor till regeringen.

Här kommer insändaren:

Märkligt agerande av LR gentemot polismyndigheten

Budgeten för 2017 är ingen munter läsning för den åländska polismyndigheten. Landskapsregeringen drar in närmare 70.000 euro, detta trots att Polisen behöver mer pengar till verksamheten. Att LR inte tillgodoser eller ens bemöter Polisen och dess behov är riktigt illa. Nej det är ett hån mot den åländska tryggheten och säkerheten.

Den 5 maj skrev landskapsregeringen och ministrarna Wille Valve, Nina Fellman och Tony Asumaa en insändare ”Hur stoppar vi drogerna?
Den 16 augusti skrev jag en insändare ”Det är dags att vakna nu” där jag krävde att LR ger mera resurser till polisen för att bekämpa narkotikan. Det blev debatt i lokaltidningen och polismästaren Maria Hoikkala bekräftade den 18 augusti att det är en kraftig ökning av narkotikafallen på Åland. Hon sade att polisen i nuläget med deras resurser klarar av att sköta den dagliga verksamheten men inte mera.

LR skrev vidare att de har beredskap att göra mer och att de under de närmaste månaderna kommer att följa situationen på fältet noggrant” Det har snart gått ett halvt år, jag ställer mig frågande om LR ens varit ute på fältet senaste månaderna och vad skall behöva hända innan de gör något mer? Vi har i tidningarna kunnat läsa att den livsfarliga drogen Fentanyl kommit till Åland. Det finns även drogrelaterade dödfall på Åland de senaste månaderna. I var och varannan polisrapport och i tidningarna står det att läsa om narkotikarelaterade brottsfall runt om på Åland.

I budgeten för 2017 för LR fram en satsning på ungdomens hus. Det gillar jag, även om jag inte förstår varför man placerar detta i Dalbo i norra Mariehamn, men det är en annan fråga. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt för att stoppa drogernas framfart på Åland. I satsningen ungdomens hus står det att läsa att ungdomspolisen kommer att finnas på plats 2-3 gånger i veckan.

Polismästare Hoikkala sade i en intervju att ungdomspolisverksamheten med sin förebyggande verksamhet är viktig men att de idag inte alltid kan lösgöra dem från ordinarie verksamheten med de resurser som krävs för ungdomsverksamheten. Jag får inte den här ekvationen att gå ihop när LR nu minskar polisens resurser. Det är oerhört viktigt att ungdomspolisen kan jobba aktivt för att i god tid få tag på de som börjar med narkotika, vad är annars vitsen med just ungdomspolisprojektet?

Det är fint med skrivningar och att uttala sig om satsningar på ungdomarna. ”Bekämpningen av narkotika är högt prioriterad” står det vidare i polisens inriktningsmål i budgeten, intressant, skall denna prioritering ske på bekostnad av annan övervakning och polisiärt arbete? LR skär vidare ner på sjukvården, samtidigt satsar man pengar på integrationsfrämjande projekt. När tänker LR på allvar agera mot narkotikans framfart på Åland, är personerna i polisstyrelsen lämpade för sitt uppdrag eller gör de bara som LR säger. Det är dags att vakna nu LR, komma ut på fältet och följa situationen noggrant innan det är försent.

Anders Holmberg
Företagare och politiker.