Storbritannien tågar ut ur EU

brexit-1462470589PAaJa, så var det klart. De vanliga medborgarna i Storbritannien har sagt sitt: Vi vill inte vara med i EU längre. De styrande politikerna är i chock, detta var inte det svar de ville ha av medborgarna. Detta svar är en svidande kritik och ett nederlag för den politik som förts och som förs i EU. Nu kan man bara hoppas att de styrande tar svaret till sig, både de i parlamentet i London och i EU-parlamentet i Bryssel. Skulle liknande folkomröstningar hållas i alla EU-länder kanske ett liknande svar skulle erhållas i fler länder.

Och varför vill den vanliga medborgaren inte längre vara med i EU? Ja, svaret är enkelt. Det EU vi känner lever sitt eget liv, långt från den vanliga medborgarens vardag, och med ytterst litet intresse för den vardag som präglar den vanliga EU-medborgarens liv. EU styrs till största delen av lobbyister och penningstarka företagsägare, och bryr sig sällan om verkningarna av sina beslut, och hur dessa beslut påverkar enskilda medborgare. Man jagar småodlare med blåslampa och kräver redogörelser för hur varje meter av deras mark används, men ser mellan fingrarna på hur djurskötseln på storjordbruken i Mellaneuropa sköts. För att inte tala om alla dessa kemikalier som tillåts att användas i jordbruket, som förgiftar våra kroppar och i förlängningen gör oss sjuka.

Enskilda mindre producenter av jordbruksvaror får se sina affärskontakter slås sönder av EU:s direktiv och sanktioner om och till vilket land man får sälja, medan storföretagen i Mellaneuropa fritt kan fortsätta med sina verksamheter, utan ekonomiskt bortfall, via sina företag i olika länder.

EU kunde ha blivit något riktigt bra. EU kunde ha stått upp för mänskliga rättigheter. EU kunde ha blivit den organisation som stått för påtryckningar om fred i Mellanöstern. Fred vinns inte genom vapenskrammel och bomber. Fred vinns genom samtal där man lyssnar till andras åsikter och söker förståelse och samförståndslösningar i stället för krig. Men vapenhandeln är en viktig faktor i ländernas ekonomi. Även för Finland, som tjänade över 220 miljarder euro per år (2014 och 2015) på försäljning av krigsmateriel. Den inkomsten väger tyngre än intresset för fredssamtal, men kan vara en viss pådrivande faktor vid diskussionerna om flyktingmottagning, moraliskt sett. Man tar hand om offren för sina affärer, så att säga.

Nu kan man bara hoppas att politikerna tar till sig Storbritanniens svar på vad de anser om EU, och börjar lyssna på vanliga medborgare och deras olika behov. Annars är risken stor att influensen sprider sig till andra länder, och att EU så småningom sönderfaller inifrån, så som jag förutspådde redan före EU-inträdet för mer än 20 år sedan.

Runa Lisa Jansson

Obunden samlings vårmöte 2016

OBS Vårmöte

Obunden Samling höll sitt årliga vårmöte den 29 april på Golfrestaurangen i Kastelholm.
Mötet var välbesökt, cirka 40 nya och gamla, äldre och unga, medlemmar hade mött upp, och stämningen var på topp.

Ordföranden Bert Häggblom framhöll i sitt hälsningstal vikten av en fortsatt inriktning på sakpolitik från partiets sida, samt gladde sig åt de lyckade förhandlingar som förts efter valet i olika kommuner angående tillsättande av olika nämnd- och styrelseposter, samt att förhandlingarna även resulterat i ordförandeposterna i kommunfullmäktige både i Eckerö och Hammarland. Vidare informerade han om lagtingsarbetet, samt de propåer som gjorts från partiets sida i olika frågor.

På förslag av Bert Häggblom leddes de fortsatta förhandlingarna med Runa Lisa Jansson som ordförande, och Christoffer Virtanen som sekreterare. Leif Holländer utsågs till viceordförande.

Bokslutet godkändes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Samtidigt beviljades även de för år 2013 redovisningsskyldiga ansvarsfrihet, och de närvarande uttryckte sin tillfredsställelse över att historien även till den delen fått ett avslut.

Under övriga ärenden diskuterades frågan om partiskatt som en åtgärd för att förbättra partiets ekonomi. Mötet ansåg dock att en sådan inte skulle uppbäras, utan att partiet i stället genom olika sparåtgärder skulle få ekonomin i balans igen.

I de efterföljande diskussionerna framkom att Obunden Samlings medlemmar stöder de åtgärder som behövs för att få landskapets ekonomi i balans , frånsett att de svaga i samhället inte bör utsättas för ytterligare ekonomiska påfrestningar. Landskapet bör också stävja underskottet genom kostnadsbesparande åtgärder inom olika sektorer och inte genom upplåning och skuldsättning. Under diskussionerna framkom även att landskapet bör sälja ut sina färjor då man numera gått in för en privatisering av färjetrafiken.

Efter de stadgeenliga förhandlingarna informerade IP Connect om sin verksamhet med utbyggnaden av fibernät på Åland, varefter mötesdeltagarna intog middag på Golfrestaurangen.

Runa Lisa Jansson

Vårmöte fredagen 29 april

Fredagen den 29 april kl:18.00 håller Obunden Samling vårmöte på Golfrestaurangen i Kastelholm med stadgeenliga förhandlingar.

Middag efter mötet med livliga diskussioner.
Anmälan görs till antongothlin@gmail.com alternativa maträtter är fisk eller kött.

Alla intresserade är välkomna
StyrelsenObunden Samling

Information från obundnas möte i Saltvik

SundSaltvikGetaFinströmEtt välbesökt gemensamt möte hölls i Saltvik den 17 mars av Obunden Samling på Norra Åland.

Vid mötet diskuterades bland annat KST, där mötet enhälligt ansåg att den nuvarande lagen bör upphävas och att man i stället bör sträva till en lösning där Åland delas upp i flera distrikt, varav Norra Åland kunde utgöra en enhet.

12087735_957443207708467_8743629466775428793_o_editedGällande ÅHS önskar mötet att man snarast inför möjligheten att också kunna beställa tid hos hälsovårdare/sjukskötare vid hälsocentralen elektroniskt , samt att ÅHS bör se till att man får en fungerande telefonväxel vid Godby hälsocentral, då nuvarande system inte fungerar tillfredsställande. För övrigt anser man att hälsocentralen i Godby bör finnas kvar och inte får rationaliseras bort, då den dels avlastar hälsovårdscentralen i Mariehamn, och dels är viktigt för patienterna på Norra Åland ur patientsäkerhetssynpunkt. Dessutom önskas man införa möjligheten för tidsbokning vid hälsocentralen i Mariehamn oberoende av boningsort, då många som behöver göra ett besök vid hälsocentralen har sin arbetsplats i staden, och vice versa.

1075562_957450554374399_4440950598957281295_o_editedVidare ansåg mötet att ÅHS styrelse bör se över vikariatsituationen vid ÅHS så att långtidsvikariat undviks, och att anställningstryggheten förbättras för den personal som besitter tillfälliga tjänster under en följd av år. (Detta gäller fram för allt vikariat där man inte är vikarie för en tjänstledig personal, utan endast benämns vikarie).

Rösträtt från 16 års ålder ansåg inte mötet vara en bra idé, och man trodde inte heller att en sådan förändring skulle höja intresset för att gå och rösta. Dessutom bör valbarhet och rösträtt följas åt, och att sänka myndighetsgränsen till 16 år ansågs varken vara realistiskt eller ens tänkbart.

12841284_957450221041099_5217912322007147205_o_editedMötesdeltagarna ansåg inte att tiden är mogen för kommunsammanslagningar, utan anser att man i stället bör gå in för att kommunvis samarbeta i olika frågor. Mötet hoppades även att den utredning om kommunsammanslagningar som Ålands Landskapsregering ämnar låta uppgöra, kommer att utföras av ojäviga, vilka inte har förutfattade meningar om hur utredningens slutresultat skall se ut.

Enligt uppdrag
Runa Lisa Jansson

En flyktingförläggning på Åland

Enligt uppgift skall Röda korset i samråd med landskapsregeringen anlägga en flyktingmottagning på Åland. Anläggningen är beräknad att ta emot ca 100 personer.
Av erfarenhet vet vi att flyktingarna gärna vill bo i tätorter, med närhet till affärscentra m.m. De fastigheter som landskapet äger som skulle kunna lämpa sig som förläggning är väl närmast Tullhuset i Eckerö och den nedlagda lantmannaskolans lokaler i Jomala. Ingen av dem ligger i närheten av en centralort, men där närheten till färjehamnen i Berghamn, och därmed ganska tät kollektivtrafik till Mariehamn, kanske skulle ge Tullhuset en viss fördel som plats för förläggningen.

Kastelholmsborna har ju redan erfarenhet av anstalter, i och med att Kastelholms gårds huvudbyggnad i ett antal år nyttjades av Staten som fångvårdsansalt. Men huset kräver omfattande renoveringar för att kunna användas som bostad, då husets interiör till stora delar är demolerad.

Så många övriga lämpliga fastigheter för ändamålet kan jag inte påminna mig att landskapet äger. Återstår alltså att hyra in sig i lägergårdar (Lemböte?) eller turistanläggningar. Men fortsättningsvis kvarstår ju faktum att immigranterna vill bo i en centralort med affärer, kaféer och köpcentra, vilket vi inte har så gott om här på Åland.

Kanske man rentav kan tänka sig att bygga nytt? I så fall bör ju anläggningen placeras i Mariehamn, och då kanske man även kan planerar utrymmen där för våra egna bostadslösa? Vi vet från massmedias rapportering om flyktingförläggningarna i Sverige och Finland att det krävs bevakningspersonal dygnet runt på anläggningarna på grund av de krissituationer som ofta uppstår där, så därmed skulle ju problemet vara löst för inkvartering av de ålänningar som har svårt att klara av ett boende i vanliga hyreshus.

Runa Lisa Jansson

Var är fördelarna med kommunsammanslagningar?

Det är idag mycket tal om kommunsammanslagningar från båda sidor av det politiska spektrumet på Åland och att dessa skulle föra med sig skalfördelar. Diskussionen och propagandan från tidningar och politiska partier är på den nivån att kommunsammanslagningarna skulle vara någon form av en helig graal. Det är bara de potentiella positiva effekterna av kommunsammanslagningar som lyfts fram men ingen lyfter fram varken negativa aspekter eller data som kan bestyrka de positiva aspekterna. Vad man därmed gör är att man bygger upp ett luftslott som både kan bli kostsamt ekonomiskt samt ödesdigert för lokaldemokratin.

Att slå samman kommuner leder inte automatiskt till att kostnader minskar bara för att kommunerna är större. Faktum är att det inte är okänt att det leder till ökade kostnader samt snabbare kostnadsökning vilket kan ses från undersökningar på fastlandet där statens ekonomiska forskningscentral VATT undersökt effekterna av kommunsammanslagningar sedan 70-talet. De undersökningar som skett där är ofta inte på grund av ekonomiska faktorer utan snarare för att de mindre kommunerna upplevt att de inte kan upprätthålla den servicenivå som behövs.

Detta är något som inte vore fallet på Åland i.o.m. det utbredda samarbetet som finns inom skola, äldreomsorg och socialväsende, än mera så efter att KST implementeras. Om man använder det ekonomiska argumentet för sammanslagningar istället så leder större kommuner till högre lönenivåer inom administration samt en harmonisering kring dessa nivåer. Detta i sin tur innebär ökade administrativa kostnader, inte minskade och därtill en snabbare kostnadsökning inom området. För att fortsätta på den ekonomiska aspekten så är ändå de administrativa kostnaderna en mycket liten del av kommunernas utgiftsposter i jämförelse med skola, äldreomsorg och socialväsendet i övrigt.

Då kan man ställa frågan: var är det ni som förespråkar kommunsammanslagningar tänker skära ned för att minska kostnaderna? Vilka skolor är tänkta att läggas ned? Vilka är de äldreboenden som skall flyttas eller läggas ned? Var ska de besparingar som utlovas komma från?

Det enda diskussionen om kommunsammanslagningar har som mål är att ta demokratiska rättigheter från de små kommunerna och centralisera dem till större orter, men fokus på Mariehamn. De utlovade besparingarna, om det finns några, kommer att komma på bekostnad av lokalservicen, försämrad personlig service och minskad konkurrenskraft för de tidigare existerande kommunerna då möjligheten för att kontrollera beskattningen och andra ekonomiska incitament försvinner.

Detta är vad som kan utläsas från resultaten av kommunsammanslagningar på båda sidor av östersjön.

Obunden Samling ställer sig emot de föreslagna kommunsammanslagningarna fram tills någon kan påvisa direkta fördelar med de föreslagna sammanslagningarna.

Christoffer Virtanen

Vice Ordförande, Obunden Samling

Partimöte Torsdag 21.01.2015

ÅCA

Årets första partimöte ägde rum på ÅCA och introducerades av VD Johannes Snellman som gav en mycket intressant och uttömmande genomgång av ÅCAs historia och verksamhet inför en engagerad publik i samband med kaffe och smörgåsar gjorda på en av ÅCAs nya produkter.

Många frågor ställdes och många svar gavs gällande ÅCAs verksamhet. Det kan utan vidare konstateras att alla närvarande gick därifrån mer informerade om verksamheten. Vi kan också hoppas att ÅCA genom publikens frågor kunnat ta lite del av allmänhetens feedback.

Efter Snellmans presentation  tog det officiella mötet fart med information från lagtinget och kommunerna vilket ledde till långa och intressanta replikutbyten.

Den utomordentliga uppslutningen var glädjande att se och det är väldigt roligt att se att det stora engagemanget för partiet fortsätter även efter valtiderna och vi inom partistyrelsen hoppas att engagemanget fortsätter på detta vis.