Djurskyddslagen skyddar inte djur ?

Den åländska djurskydds lagstiftningen, precis som de flesta andra länders djurskyddslagstiftning, betonar djurens välbefinnande. Paradoxalt nog har detta inte inneburit nåt ökat skydd .
Lagen ger konsumenterna en känsla av rättssäkerhet men den skyddar inte djuren tillräckligt mycket. Vi konsumerar allt mer djur för smak, nöjen och för mode. Samtidigt reducerar lagen inte produktionen, utan snarare ger den människan en trygghetskänsla och en känsla av att djuren ges ett skydd.

Djur har inga egentliga rättigheter enligt den åländska lagen, utan ses mera som egendom.
Att djur har egenvärde enligt en annan teori inom rättsvetenskapen som under de senaste åren har fått allt mer understöd detta verkar dock inte ha haft inverkan på de åländska lagstiftarna, som inte ens får nuvarande lagtext uppdaterad i den takt som t.ex Finland förbättrar sin lagstiftning?
Enligt den teorin kan man tala om att djur har ett egenvärde i sig själva och inte bara som egendom eller föremål. I flera europeiska länder har man uttryckligen nämnt djurens egenvärde i lagen.
Detta bör också ske i den nya åländska djurskyddslagstiftning som skyndsamt bör komma på plats.
I den nuvarande lagstiftningen talar man om onödigt lidande, något som enligt mig borde avskaffas och ordet onödigt stryks i lagtexten.

För ett djur som är en kännande varelse, vilket finns etablerat i EU:s grundfördrag artikel 13, spelar det ingen roll om det är ett onödigt lidande eller inte. För djuret är ett lidande alltid ett lidande.
Slutligen bör elefanter och sjölejon införas i Djurskyddslagen såsom förbjudna djur för cirkusar och liknande verksamheter, då det måste anses vara djurplågeri att hålla bl.a sådana djur i cirkusmiljö !
Jag kommer att arbeta för en modern djurskyddslagstiftning som värnar djurets bästa i första hand.

Stefan Jäkälä (ObS kandidat i lagtingsvalet)