Storbritannien tågar ut ur EU

brexit-1462470589PAaJa, så var det klart. De vanliga medborgarna i Storbritannien har sagt sitt: Vi vill inte vara med i EU längre. De styrande politikerna är i chock, detta var inte det svar de ville ha av medborgarna. Detta svar är en svidande kritik och ett nederlag för den politik som förts och som förs i EU. Nu kan man bara hoppas att de styrande tar svaret till sig, både de i parlamentet i London och i EU-parlamentet i Bryssel. Skulle liknande folkomröstningar hållas i alla EU-länder kanske ett liknande svar skulle erhållas i fler länder.

Och varför vill den vanliga medborgaren inte längre vara med i EU? Ja, svaret är enkelt. Det EU vi känner lever sitt eget liv, långt från den vanliga medborgarens vardag, och med ytterst litet intresse för den vardag som präglar den vanliga EU-medborgarens liv. EU styrs till största delen av lobbyister och penningstarka företagsägare, och bryr sig sällan om verkningarna av sina beslut, och hur dessa beslut påverkar enskilda medborgare. Man jagar småodlare med blåslampa och kräver redogörelser för hur varje meter av deras mark används, men ser mellan fingrarna på hur djurskötseln på storjordbruken i Mellaneuropa sköts. För att inte tala om alla dessa kemikalier som tillåts att användas i jordbruket, som förgiftar våra kroppar och i förlängningen gör oss sjuka.

Enskilda mindre producenter av jordbruksvaror får se sina affärskontakter slås sönder av EU:s direktiv och sanktioner om och till vilket land man får sälja, medan storföretagen i Mellaneuropa fritt kan fortsätta med sina verksamheter, utan ekonomiskt bortfall, via sina företag i olika länder.

EU kunde ha blivit något riktigt bra. EU kunde ha stått upp för mänskliga rättigheter. EU kunde ha blivit den organisation som stått för påtryckningar om fred i Mellanöstern. Fred vinns inte genom vapenskrammel och bomber. Fred vinns genom samtal där man lyssnar till andras åsikter och söker förståelse och samförståndslösningar i stället för krig. Men vapenhandeln är en viktig faktor i ländernas ekonomi. Även för Finland, som tjänade över 220 miljarder euro per år (2014 och 2015) på försäljning av krigsmateriel. Den inkomsten väger tyngre än intresset för fredssamtal, men kan vara en viss pådrivande faktor vid diskussionerna om flyktingmottagning, moraliskt sett. Man tar hand om offren för sina affärer, så att säga.

Nu kan man bara hoppas att politikerna tar till sig Storbritanniens svar på vad de anser om EU, och börjar lyssna på vanliga medborgare och deras olika behov. Annars är risken stor att influensen sprider sig till andra länder, och att EU så småningom sönderfaller inifrån, så som jag förutspådde redan före EU-inträdet för mer än 20 år sedan.

Runa Lisa Jansson