Månadsarkiv: september 2017

Styrelsemöte 28/9

Torsdag 28/9 har vi ett styrelsemöte på Knallen Café & Minilivs i Sund klockan 19:00. Under mötet kommer höstmöte, valkommitté, Kommunsammanslagningen m.m. att behandlas. I sedvanlig ordning är alla medlemmar välkomna och anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax eller 0400594627. 

Kortrutt med tidsenliga lösningar

I början av maj berättade vi om batteridrivna bilfärjan Ampere, batteridrivna kollektivtrafikfartygen Sjövägen och Mowitz, den planerade batteridrivna bilfärjan Ellen, de batteridriftskonverterade färjorna Tycho Brahe och Aurora.
Beträffande det danska fartyget Ellen kan vi säga att nu i dagarna kommer skrovet från ett varv i Polen, till Söby Vaerft för att färdigställas och komma i drift på våren 2018. Fartyget är 56 meter långt, 12 meter brett och tar 130 passagerare och 36 bilar. Maxfarten är 14,5 knop och varje tur är 10,7 sjömil mellan laddningskajerna. Fartyget kan köra två timmar och laddningstiden är 15 minuter. De fyra elmotorerna har utvecklats och tillverkats av företaget Visedo i Villmanstrand.

I Europa ligger Norge i framkant när det gäller el- och hybriddrift av fartyg. Världens första eldrivna fiskefartyg, Karoline i Vannvåg i Karlsöy kommun, togs i drift i augusti 2015. Fartyget har 70 % lägre driftskostnader än motsvarande andra. Världens första helelektriska arbetsbåt, Elfrida, för verksamhet vid en fiskerianläggning i Fröya, byggd vid Örnli Slipp, togs i drift i februari 2017 och världens första plug-in hybridfärja Hornstind, från Fiskerstrand Verft, går på Helgelandskusten i Nordland.
Det norska rederiet Color Line får utöka sin trafik på Sandefjord genom att rederiet har en tydlig miljöstrategi. Sandefjords kommun hade utlyst seglationstider fr.o.m. 1.1.2020 för sin hamn och Color Line får utökade hamnanlöp genom sin nya hybridfärja. Rederiet har beställt M/S Color Hybrid hos det norska varvet Ulstein Verft AS och det levereras i maj 2019. Färjan blir 160 meter lång, 27,1 meter bred, har ett djupgående på 6 meter och tar 2000 passagerare samt 500 bilar. Det är världens största hybridfärja och det är en plug-in hybrid där batterierna laddas med miljövänlig el från land. Fartyget kommer att ha fullständig batteridrift på väg in i och ut ur hamn och i fjordarna. Fartyget kan köra 60 minuter i 12 knop med batteridrift.

Finlands första hybridfärja, Elektra, döptes den 29.5.2017. Det är Finferries och Finlands största vägfärja med plats för 90 bilar. Den är 98 meter lång och 15,2 meter bred. De elektriska propellermotorerna får energi i första hand från batterier. Vid gång i is kan även dieselgeneratorer ge extra effekt. Fartyget har tre personers besättning och får ta 375 passagerare. Elektra trafikerar ett pass om 1,6 kilometer mellan Pargas och Nagu. Överfarten tar åtta minuter. Fartyget har byggts vid ett polskt varv.

Vi kan utöka antalet exempel: Sveriges första frigående batteridrivna vägfärja byggs i Estland och ska vara i trafik år 2019. Färjan är 100 meter lång och 18 meter bred och har maxfarten 11 knop. Den tar 80 bilar och 297 passagerare och beställare är Färjerederiet vid Trafikverket. Fartygets batterier laddas på 8-10 minuter vid färjelägena. Sverige har också utvecklat en speciell teknik för eldrift av linfärjor. Systemet har utförts på fartyg på fem olika färjeleder. Senast infördes eldrift på fartyget Elvira på Stegeborgsleden i Östergötland. Leden är 250 meter och överfarten tar tre minuter. Tidigare har linfärjan Gerd som går Kornhallsleden mellan Göteborg och Kungälv elektrifierats. Detta är Sveriges mest trafikerade linfärjeled med 730 000 bilar per år. Före hade Malöleden elektrifierats och innan dess Hamburgsundsleden i Tanums kommun. Besparingen av koldioxidutsläpp mellan Hamburgsund och Hamburgö har beräknats till 107 ton per år. Innan hade kastelletleden elektrifierats. Färjerederiet har konstaterat att miljöpåverkande utsläpp såsom koldioxid och kväve minimeras samtidigt som behovet av underhåll minskas.

Uppstarten av kortruttsprojektet tar pengar från det egentliga behovet, en förnyelse av landskapets fartygsflotta. När kommer landskapsregeringen att inse vad den gör?

Obunden Samlings styrelse

En naturskövlande kortrutt

I början av maj i år gav vi besked om alternativ till kortrutten. Vi sade att det kortruttsmeddelande som landskapsregeringen hade givit till lagtinget inte är förenligt med den hållbarhetsagenda som hade manifesterats den 23.9.2016. Meddelandet bygger på en alltför ålderstigen information. I meddelandet flyttas skärgårdstrafiken mer och mer i land på tidigare orörda land- och vattenområden. Kortruttsmeddelandet anger att det byggs helt nya broar, vägbankar, hamnanläggningar och vägar i en tidigare orörd natur. Majoriteten i lagtingets finans- och näringsutskott, och följaktligen en majoritet i lagtinget, valde mot bättre vetande att låna upp fyrtio miljoner euro för att börja en gigantisk naturskövling med start i Föglö.

Vi sade att meddelandets trafiksystem är helt föråldrat och utgör en trafik för bilar. Samtidigt som vi vet att redan inom överskådlig tid ändrar det landbaserade transportsystemet till autonoma fordon, som det är helt meningslöst att transportera sjövägen.

Vi hävdade att det tekniksprång som pågår redan ger fullgoda möjligheter att ersätta dagens fossilbränsledrivna tonnage med alternativ. Redan idag finns den batteridrivna höghastighetsfärjan BB Green, som kan köra trettio knop och med den hastigheten är det fullständigt onödigt att istället flytta upp sjötrafiken på land. På försommaren valdes BB Green, som byggts i Riga, till vinnare vid Electric & Hybrid Marine World Expo Conference i Amsterdam.
Med batteridrivna höghastighetsfärjor kan t.ex. kumlingebor pendla till faståland på jobb, eller omvänt kan fastålänningar åka till Kumlinge på jobb. Med definitionen av kortrutt, den sträcka en person kan färdas på en timme, kan dagens fossilbränslefärjefart med maxfarten 11 knop ändras till batteridriven höghastighetsdrift 30 knop, och då öka den timslånga färdade sträckan från 20,4 kilometer till 55,6 kilometer, på miljöns villkor.

Under den förra mandatperioden satte landskapsregeringen sprätt på 2,3 miljoner euro i kortruttsprojektet. Pengarna gick i huvudsak till konsulter i Stockholm. Landskapsregeringen använde också 400 000 euro för tunnelutredning. Nu fortsätter dagens landskapsregering späda på penningslöseriet för ett kortruttsprojekt som är helt huvudlöst.

I slutet av augusti i år gav landskapsregeringen till lagtinget sitt förslag till klimatstrategi. Inte heller i detta meddelande har landskapsregeringen förstått att landskapet har ett eget ansvar i klimatfrågan.- I landskapsregeringens förslag till klimatstrategi ställs överhuvudtaget inte några som helst krav.

Landskapsregeringen valde lånefinansierad uppstart i en tilläggsbudget, utan att beakta vad som hade beslutats om hållbarhet i den ordinarie landskapsbudgeten. Inte heller klimatstrategin är förenlig med den ordinarie budgetens hållbarhetsställningstaganden.
Istället för att med lånade pengar skövla naturen kunde landskapsregeringen elektrifiera linfärjorna, bygga batteridrivna höghastighetsfärjor för persontransporter och något isgående godstransportfartyg.

Kökarbor och Sottungabor har insett att landskapsregeringens naturskövlande kortruttspolitik förstärker avfolkningen av skärgården. Uppstarten av kortruttsprojektet tar pengar från det egentliga behovet, en förnyelse av landskapets fartygsflotta. När kommer landskapsregeringen att inse vad den gör? I vårt följande inlägg visar vi konkreta alternativ.

Obunden Samlings styrelse