Informationstillfälle om kommunutredning 9.1.2018

Vårdö kommun ordnade 9.1.2018 ett informationstillfälle om kommunstrukturfrågor inför den kommunala folkomröstningen den 28.1.2018. Kommunen anlitade kommunforskare, PL Siv Sandberg från Åbo Akademi, som föreläsare. Sandberg har utfört en utredning över en frivillig kommunsammanslagning av kommunerna Finström, Geta och Sund. Utredningen färdigställdes i början av hösten 2017.

Vid denna föreläsning valde Siv Sandberg att inte visa så många bilder. Inte en enda bild med kommunala data. Istället valde hon att fokusera på de frågor hon själv uppfattar var mest betydelsefulla vid en kommunreform.

Det främsta Sandberg tog upp var att en reform handlar om politik och politisk vilja, vad vill de förtroendevalda få ut av en fusion. Med den politiska viljan kan göras överenskommelser som syftar längre in i framtiden än enbart under de närmaste åren kring samgångsskeendet. Utgångspunkten för henne är att samgång sker genom kommunernas egen fria vilja. Som den allmänt sett mest lyckade frivilliga kommunfusionen i Finland tog hon upp samgången mellan staden Rovaniemi och den omgivande landskommunen. De bägge kommunerna var så nära förbundna redan innan fusionen genom mängder med olika samarbeten och bägge såg sig ha fördelar av ett samgående. Även om den var lyckad kan konstateras att ännu sex år efter fusionen ansåg många av de tidigare stadsanställda att de tidigare landskommunanställda arbetade på ett konstigt sätt.

Siv Sandberg tog fasta på att grundlagen och lagstiftningen bygger på att det finns en kommunal självstyrelse och att kommunernas egen vilja är avgörande vid förändringar i kommunstrukturen. Hon konstaterade att det finns enbart två fall av kommunsammanslagningar mot kommunernas vilja. Det första fallet, år 2015, verkställdes inte. Det andra fallet var att Statsrådet den 26.5.2016 beslöt att den ekonomiskt svaga landskommunen Rääkkylä skulle slås samman med Kides stad. Efter besvär konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att Statsrådets beslut stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare”. – HFD upphävde 25.11.2016 Statsrådets samgångsbeslut. Det fanns inte grunder för att i huvudsak av ekonomiska skäl slå samman kommuner. På frågan hur en tvångslagstiftning för Ålands del skulle möjliggöra kommunsammanslagningar svarade Siv Sandberg att lagarna först ska behandlas av Ålandsdelegationen. Därefter hörs Högsta domstolen. Med det aktuella rättsfallet och grundlagsbestämmelsen är det inte enkelt eller kanske ens möjligt att förverkliga en sådan tvångslagstiftning.

Siv Sandberg redogjorde för olika erfarenheter av kommunsammanläggningar. Det har visat sig att sådana sammanslagningar som gjorts mellan ekonomiskt starkare enheter har lyckats mycket bättre än sammanslagningar där någon eller flera av parterna är ekonomiskt svag. T.ex. sammanslagning kring större stadsområden har varit mer framgångsrika än sammanslagning där en glesbygdskommun haft betydligt svagare ekonomi än sammanslagningsparten eller parterna. Hon berättade att sammanslagna kommuner med tillväxt haft positiv utveckling, såsom hennes egen födelsekommun Pedersöre. Medan andra kommuner ännu femtio år efter fusionen har problem, såsom Kronoby.

Genomgående betonade Siv Sandberg att framgångskonceptet är viljan att gå samman. Den politiska viljan ska vara så stark att det skapas en positiv atmosfär som påverkar invånarnas intresse och engagemang för möjligheter att utveckla samhället tillsammans.

På åhörarfrågor om det blir ekonomiska vinster svarade Sandberg att det inte finns en sådan automatik. Åtminstone under de första åren efter samgången är kostnaderna större än de var för de enskilda kommunerna innan. På Åland finns dessutom ett strukturellt problem i landskapsandelslagstiftningen. I exemplet med en möjlig frivillig samgång av kommunerna Finström, Geta och Sund är det ett problem att vid en samgång förlorar kommunerna tillsammans mer än en halv miljon per år i landskapsandelar för skolsektorn. Även om kommunerna får ett tidsbundet sammanslagningsstöd så tär de minskade landskapsandelarna på ekonomin. Hon konstaterade att samgången även ska innebära att alla kommuninvånare och tjänstemän behandlas lika. Detta innebär att tjänstemännen i de samgående kommunerna ska få lönejusteringar uppåt till den nivå som är högst hos de samgående kommunerna. För Finström, Geta och Sund är det en årlig kostnad om ca 150 000 euro. Åtminstone på kort sikt är det inte fråga om ekonomiska vinster, det är mer fråga om andra fördelar. Det kan vara fråga om arbetssätt som möjliggörs genom större enheter. I dagens åländska kommuner finns enbart sådan personal som samtidigt också utför operativt arbete. I större kommuner har man också andra tjänstemän, som leder och som är mellanchefer. Det ges då möjlighet att arbeta också i nuet, inte enbart med bokslut och med budgetar. De flesta anställda efterlyser större kollegier.

På frågan om när en kommun inte längre har förmågan att vara självständig svarade Sandberg att på Åland kan det vara nära för t.ex. skärgårdskommunerna Sottunga och Kökar. När det rent invånarmässigt är ett läge där det är svårt att få tillräckligt med förtroendevalda och svårt att upprätthålla olika kommunala servicefunktioner. Men i den lösning som landskapsregeringen har lagt fram i sitt beslut om kommunsammanläggningar slås skärgårdskommunerna samman till en gemensam svag enhet. Ingenstans i världen finns ett motsvarande fall. Det blir en enorm utmaning att skapa framgång i en sådan lösning, när den gängse uppfattningen på annat håll visar att det inte går. Hon konstaterade att den kommunutredare som åtar sig skärgårdskommunfrågan ska vara mycket innovativ.

I frivilliga kommunsammanslagningar är framgångskonceptet viljan att göra något positivt av samgången. Det är lättare att vinna framgång när det finns en anda av positiv utveckling och att kommuninvånarna är med och ser fördelar. Sandberg betonade att de samgående kommunerna också aktivt måste ges möjlighet att medverka i det förberedande utredningsarbetet. Det är viktigt att de förtroendevalda förbinder sig att fortsätta sitt kommunala engagemang efter sammanslagningen för att förverkliga de intentioner som funnits i beredningen. Hon sade att det är avgörande för framgång på vilket sätt kommunen jobbar under de tre första åren efter fusionen. Ska helt nya förtroendevalda ta över minskas förutsättningarna för en väl genomförd uppstart av den gemensamma kommunen.

I publiken gavs tesen att det finns också en näringslivsfördel i de små kommunerna. Genom att så många kommuninvånare får ta ansvar för gemensamma frågor så erhålls personliga erfarenheter och ansvar som är till fördel också inom näringslivet. Många vågar sedan bli företagare, som de annars kanske inte skulle valt att bli. På frågan om det finns någon utredning om detta samband mellan den samhälleliga träningen i olika färdigheter och företagandet svarade Sandberg att sådan forskning inte finns men att tanken är intressant, särskilt när näringslivets organisationer alltid föreslår kommunsammanläggningar och större enheter.

Sandberg berättade om två olika kolleger som länge arbetat som kommunutredare. Ena kollegan har utfört väldigt snygga och avancerade modeller över hur man sjösätter världens bästa kommun medan andra kollegan ritat konstiga krokiga organisationskartor. När sedan fusionerna genomförts har det visat sig att utredningen med de krokiga organisationskartorna haft mycket bättre framgång. Utredaren hade lyssnat in sig hos invånarna och politikerna.
I publiken togs som jämförelse upp landskapsregeringens sätt att arbeta. Landskapsregeringen har begärt anbud på kommunindelningsutredare för den sammanslagning landskapsregeringen beslutat förverkliga. I de förutsättningar landskapsregeringen ställer för arbetet ska utredare tidigare ha arbetat med kommunsammanslagningar och landskapsregeringen använder sig av ett avropssystem som passar för stora konsultföretag. På detta sätt utesluter landskapsregeringen lokala åländska konsulter att utföra arbetet. Landskapsregeringen vill heller inte ha en kommunal medverkan i arbetet, enbart tre kommunvisa företrädare får delta i en referensgrupp.
Sandberg tyckte att egentligen borde kommunerna själva göra sina kommunindelningsutredningar. Då skulle de vara en bit på vägen till förverkligandet. Men detta bygger på frivillighet.