Månadsarkiv: april 2018

VÅRMÖTE

Obunden Samling r.f. medlemmar hälsas välkomna till vårmöte lördagen den
28 april 2018 kl 17,00 på Pettas Café, Geta. Efter mötesförhandlingarna
hålles samkväm med middag. Anmälan görs till runa.lisa.jansson@aland.net senast 25 april. Meddela samtidigt om eventuella matallergier. Den som önskar betala medlemsavgiften om 10,- euro kan lämpligen göra detta till vårt konto i ÅAB FI92 6601 0001 1131 25.

ATT VISA SOLIDARITET MED EN KNYTBLUS

Folkets förtroendevalda i lagtingshuset har beslutat att visa sin solidaritet med en för dem (förmodligen) okänd kvinna i ett annat land. Tillräckligt långt borta från deras egen sfär för att det skall kunna kännas tillräckligt ofarligt men ändå litet spännande med en knytblussolidaritet, man visar att man hänger med sin tid, och vet vad som händer ute i Stora Världen (Stockholm). Har man tur kan man (i bästa fall) uppmärksammas av massmedia, och man kanske får vara med i tidningarna både med namn och bild på knytblusen. Ursäkta, men för mig känns det hela litet väl patetiskt. Och populistiskt.

Vad vet egentligen åländska parlamentariker om Svenska Akademin och dess organisation och eventuella kriser, frånsett vad de läst i massmedia den senaste tiden? Vad vet man om massmedias bild av vad som hänt är den enda sanna verkligheten? Hur väl känner våra parlamentariker den person och hennes verksamhet som man nu så solidariskt försvarar? Och varför skall åländska parlamentariker delta i en solidaritetsaktion för något som händer i en utländsk organisation där man varken har makt eller inflytande att ingripa?

Om man trots detta vill delta i en solidaritetsaktion finns det bättre motiv. Varför inte en aktion som riktar sig mot det oheliga krig som pågår i Syrien, där oskyldiga barn och civila mördas med giftgas, (där ingen vill ta ansvar för att varit den som utfört attacken, utan alla skyller på varandra), där det i vissa områden varken finns mat, vatten eller mediciner, och där de sanitära olägenheterna är katastrofala. Och där Ryssland och USA använder sig av sina senaste uppfunna krigsvapen för att mörda oskyldiga människor.

Det finns också på närmare håll, till exempel här på Åland, som det skulle vara klädsamt om parlamentarikerna unisont ställde upp för en aktion, till exempel för Matbanken (som egentligen inte borde finnas), eller de resterande medlen för Medis för att de skall kunna fortsätta sin verksamhet som hittills, eller varför inte en aktion där man förespråkar att kommunernas självbestämmanderätt inte skall naggas i kanten genom ohemula lagförslag?

Här finns mycket att åstadkomma ännu för den självutnämnda knytblusmaffian med sin svans av de slarvigt knutna slipsarnas gäng i släptåg.

Runa Lisa Jansson

Ärlighet varar längst

Vad är det största ekonomiska problemet för samhället. Svaret är tyvärr, politiker.

Politiker som vart fjärde år, inför val, lovar ny service, bättre service osv

Detta har gjort att samhällsservicen byggts ut mer än ekonomin tillåter.

Under goda ekonomiska perioder investeras det i nya monumentala projekt istället för att spara till sämre tider.

Lagtinget och Landskapsregeringen beslutar i lag vilken service som skall tillhandahållas av dom själva och av kommunerna.

Om man uppskattar att 85-90 % av kommunernas uppgifter är lagstadgade av Lagtinget och staten så är det inom det som är kvar som man kan spara om man slår ihop kommuner.

Således kan man konstatera att det är Lagtinget och Landskapsregeringen som har hand om och ansvarar för hela Ålands ekonomi, dom har så att säga monopol på samhällsekonomi.

Nu ”känner” Landskapspolitikerna i regeringsblocket att kommunerna stjälper Ålands ekonomiska framtid då många inte vill ingå tvångsgiftermål med varandra, det handlar om under 10% av kommunernas utgifter, mindre om man följer Landskapsregeringens lagar och paragrafer.

Landskapets utgifter har över tid stigit mera än kommunernas, Mariehamn har mest inkomster av alla och ändå är Mariehamnspolitikerna mest engagerade i att ta pengar från de fattiga och ge till de rika, kan det bero på att staden nu styr Åland istället för staden sköter staden till Jomalas stora förtjusning.

Mvh Ingvar Björling

Vart är skutan Åland på väg

För att kunna styra behövs styrfart, gärna framåt, det nya Ledarskapet, Landskapsregeringen, river ner fungerande strukturer, kommunerna. Med ekonomiska piskor och våldsammanslagningar.

Man sparar stenhårt inom hälso och sjukvården.

Man stoppar en nödvändig reform inom det sociala, kommunernas socialtjänst.

Vad gäller den högt hållna kommunreformen har man inte kunnat visa ekonomiska vinster vilket borde vara det första kriteriet för att börja riva sönder. I vår omgivning har det länge gjorts sammanslagningar, så lyckade exempel där ekonomisk vinning gjorts borde vara lätt att hitta, visa gärna var servicen blivit bättre i synnerhet i de perifera områdena.

Hur har man tänkt när sjukvården skall spara 2 miljoner i året, statistiskt ökar behovet i nästan alla verksamheter, It och datasäkerhet, mediciner och behandlingar blir dyrare, samt att det eviga reform och förändringsarbetet sliter hårt på personalen.

Tänkte man alls när kommunernas socialtjänst stoppades, ett projekt som de flesta kunde omfatta och ta till sig. Nödvändigt för de behövande och för de som arbetar i sociala sektorn.

Landskapsregeringen är skyldiga att transparent och tydligt förklara för medborgarna varför man styr som man gör eller driver skutan fritt?

Mvh Ingvar Björling

MER SAMHÄLLSSTÖD TILL ÅLANDS NÄRINGSLIV

Ålands Näringslivs vd Anders Ekström frågar sig i Nya Åland om Åland skall ha 16 kommuner och en massa struktur, eller Optinova. Han anser att landskapsregeringen inte är tillräckligt drivande i frågan om tidsplanen för genomförande av kommunreformen. Den tar för lång tid. Han säger också att företagen ibland behöver samhällsstöd för genomförande av sina projekt, liknande de stöd som finns i omvärlden. Och som tydligen inte finns på Åland idag.

Ålands Näringsliv ställer alltså företagens behov av pengar i förgrunden och skola, vård och omsorg i bakgrunden, när det gäller hur det offentliga samhällets medel skall fördelas. Det är en ganska vanlig uppfattning inom näringslivet, att samhällsstöden för näringslivet skall öka , och den offentliga sektorns behov av medel skall minimeras. Men politikernas skyldighet är att se till att den offentliga kakan fördelas jämt mellan olika sektorer. Att alla delar överlever, så att säga. Medan företagens skyldighet är att se till att deras verksamhet blir så vinstgivande som möjligt, ägarna till fromma.

Detta synsätt borde inte alls vara fullt av motsättningar, då vi behöver ett fungerande näringsliv för att samhället skall fungera, och näringslivet behöver en fungerande offentlig sektor för att klara av ägarnas önskan om vinster. Om inte daghem, skola, vård, och infrastruktur i samhället fungerar, så har heller inte företagen möjlighet att bedriva vinstgivande verksamhet. Just våra små kommuner, med närhet till daghem och skola, ger företagen möjlighet att locka kompetent personal till sina företag. För i dagens oroliga värld är just tryggheten i ett litet samhälle en faktor att räkna med när man rekryterar personal utifrån.

Så därför, bästa Ålands Näringsliv, önskar jag att även ni skulle försöka se helheten i hur vårt lilla samhälle fungerar, och förhoppningsvis även skall fungera i framtiden, er och hela Ålands befolkning till fromma. I stället för att tro att en sämre samhällsservice till de lokala invånarna per automatik innebär ökade vinster till företagen.

Runa Lisa Jansson