Om Christoffer Virtanen

Christoffer Virtanen

Alla inlägg av Christoffer Virtanen

Hur gammal kan en polis vara egentligen?

Obunden samling har sedan före valet 2015, då partiet åter tog plats i Ålands Lagting, tagit ställning för Polisen på Åland däribland genom förordande av att mer resurser till Polisen i form av fler tjänster.  Vad som varit aktuellt de senaste veckorna och månaderna när det gäller polisen är inte hur många tjänster som skall finnas hos polisen då den frågan avklarats efter att polisen fick tillbaka tre fasta tjänster de tidigare hade blivit av med. Och vi hoppas , och tro, att Obunden Samlings namninsamling, och alla som skrev under den, var en bidragande faktor till detta. Tyvärr verkar det vara en pågående kamp att skydda de som skall skydda oss.

Allmän pension och pensionsålder för poliser

Nu går landskapsregeringen till attack mot polisen genom att föreslå höjd pensionsålder hos poliserna. En pensionsålder som redan idag är bland de högsta i EU.

 

Hur länge räknar landskapsregeringen med att en person skall klara de fysiska- och mentala krav som ställs på poliser? Svaret är just nu 70 år om landskapsregeringens förslag går igenom, vilket det med stor sannolikhet kommer göra om de inte väljer att dra tillbaka förslaget alternativt att förslaget förkastas.

Landskapsregeringen motiverar denna ändring med att de poliser som inte längre klarar yttre tjänst kommer kunna fortsätta arbeta i inre tjänst när de inte längre fysiskt lämpar sig för yttre tjänst. Vad landskapsregeringen inte överhuvudtaget verkar beakta är att även poliser som arbetar inre tjänst skall klara de fysiska kraven som ställs på poliser i yttre tjänst. Landskapsregeringen motiverar också åldershöjningen med att det skall vara jämställt mellan landskapsanställda. Vill du som nu läser detta ha en 69 åring som polis eller brandman för den delen?

Ålands Polisförening Rf. som representerar en övervägande majoritet av alla poliser anställda på Åland gjort offentliga uttalanden mot dessa ändringar med hänvisning just till de fysiska och psykiska kraven som ställs på en polis. Detta gäller alltså vad en polis skall klara idag, men även om 10, 15, 20, eller för en nyutexaminerad, nästan 50 år framöver. Landskapsregeringen tycks ha uppfattningen, av lagförslaget att döma,  att vår poliskår bara sitter i sina bilar och kör runt. Vad de inte ser är exempelvis våldsamt motstånd, husrannsakningar, jakt efter personer som flyr, eftersökning av försvunna personer, för att inte tala om specialinsatser med tydlig hotbild, och mycket mera. Uppgifter där det inte bara är fysiskt påfrestande, utan även existerar en påtaglig skaderisk. Polisarbetet innebär också, i många fall, skiftesarbete som tar både på kropp och psyke. Detta kommer i förlängningen leda till större mängd sjukskrivningar pga skador och utbrändhet och ökade kostnader för landskapet Åland. Förutom den ökade mängden sjukskrivningar kommer förändringen även leda till behov av många många fler anställda poliser då allt fler, som förslaget är gjort i dagsläget, kommer vara oförmögna att arbeta med alarmverksamheten i fältet, något som det redan idag är svårt att täcka upp för.

Obunden Samlings lagtingsledamot Bert Häggblom vädjade upprepade gånger till Landskapsregeringen att bordlägga ärendet till April så att Landskapsregeringen och Poliskåren tillsammans skulle kunna komma till en lösning. Efter omröstning föll Häggbloms vädjan för döva öron.

Ni kan höra hela inspelningen av Häggbloms vädjan till Landskapsregeringen här:

Frågan alla bör ställa sig nu är : hurudan poliskår vill vi ha i framtiden? Vill vi ha en egen poliskår alls på Åland? För ingen kommer vilja arbeta som polis tills den fyller 70.

 

För den som vill ha mera läsning så kan ni läsa Ålands Polisförenings utlåtande

Samt Polisens arbetsskyddsfullmäktiges utlåtande.

Obunden Samling Höstmöte 2017

Under helgen ägde Obunden Samlings höstmöte rum.

Deltagarnas antal till trots gjorde den stora salen att det blev gott om luft mellan varje person.

Det sena datumet till trots och folks mycket fulla schema, var det god uppslutning på mötet (ca ett 30-tal medlemmar som närvarade) som föregicks av en presentation av Ålands Natur och Miljös ordförande Simon Holmström gällande huruvida det skall vara en kortrutt eller snabbrutt i Ålands Skärgård vilken sändes live på Facebook och även finns länkad här.

Fortsätt läsa Obunden Samling Höstmöte 2017

Låt kommunerna rösta om sin framtid!

Landskapsregeringen avser tvångssammanslå våra kommuner till fem nya så kallade bärkraftiga kommuner. Beslutet har fattats av regeringspartierna Liberalerna, Moderat samling och Socialdemokraterna. Landskapsregeringen har medvetet låtit bli att involvera oppositionspartierna Centern, Obunden samling, Ålands Framtid och Åländsk Demokrati utan avser med en bräcklig majoritet i lagtinget (17-13) driva igenom förslaget. Beslutet strider också mot landskapsregeringens eget handlingsprogram där det framgår att ”en rådande folkomröstning skall hållas i varje kommun”.

Landskapsregeringens handlande visar på en total nonchalans gentemot det åländska folkets förmåga att ”tycka till” i för oss viktiga frågor samt en respektlöshet gentemot våra självständiga kommuner.

Inom Obunden Samling och Centern säger vi inte nej till kommunsammanslagningar men däremot anser vi att initiativet ska komma från kommunerna själva och inte som ett diktat från landskapsregeringen. Huruvida kommunerna vill sammangå eller inte är ett beslut som ska fattas på kommunalnivå inte av landskapsregeringen och dess stödpartier.

För att underlätta för kommunerna att själva genomföra en folkomröstning har vi distribuerat ett förslag till hur en rådgivande folkomröstning enligt 34 och 35 § i Kommunallagen kan genomföras.

Vår förhoppning är att det hålls rådgivande folkomröstningar sista söndagen i oktober år 2017.

Bert Häggblom, ordförande Obunden Samling.

Kommunstrukturfrågan

Landskapsregeringen beslöt i sitt regeringsprogram i november 2015 att inleda en översyn av landskapsandelssystemet. Därefter skulle göras en utredning om olika möjligheter till kommunsamgåenden.

Också en lagstiftning för att möjliggöra en folkomröstning skulle beredas.

Hur ser dagsläget ut?

Om vi först backar och ser på den senaste större strukturförändringen får vi följande bild: Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1.1.1994. De två kommunalförbunden Ålands Folkhälsoförbund och Ålands Mentalvårdsförbund slogs ihop med den dåvarande landskapsinrättningen Ålands centralsjukhus. Länge bidrog kommunerna med delfinansiering av ÅHS, som de första åren hade en omfattande kostnadsutveckling. Idag kan vi se att sedan ÅHS bildades har kommunsektorns utgifter ökat med ca 120 % medan landskapets utgifter ökat med ca 150 %.

Den största utgiftsautomaten är landskapet. Ändå vill landskapsregeringen stävja kommunsektorns utgiftsutveckling. Landskapets budget är på 380 miljoner euro medan kommunsektorns är på 160 miljoner euro. Kommunsektorns utgifter uppgår endast till drygt 40 % av den nivå landskapet har. Kommunsektorns finansiering täcks endast till 25 % med landskapsandelar och beloppet uppgår till ca 11 % av landskapets budgetomfång. Landskapets budgeterade tjänsteköp överstiger det sammanlagda landskapsandelsbeloppet med ca tio miljoner euro.

Det saknas logik när landskapsregeringen vill ändra landskapsandelssystemet men inte har en relevant bild av hur kommunsektorns ska se ut.

Landskapsregeringen köpte av PwC en kommunutredning där det sedan visade sig att PwC saknade kunskap om de befintliga åländska kommunstrukturerna, det åländska näringslivet och pendling och inte minst kommunal ekonomi. – Ett exempel på bristande kunskap visades gällande de kommunala avdragen i beskattningen. En kommun som hade 17,5 % som skatteprocent fick inte skattesatsen 17,5 % av den beskattning som teoretiskt kunde influtit. Istället fick kommunen skattemedel som motsvarade en skatteprocent på enbart 9,9 % där mellanskillnaden 7,6 %-enheter faktiskt utgjorde avdrag. Därmed slår utfallet i PwC:s prognoser helt slint.

Samtidigt med PwC:s kommunutredning lät landskapsregeringen Åsub utföra en invånarenkät.

Ett relativt stort antal ålänningar fick besvara en enkät där landskapsregeringen hade beslutat vilka frågor som skulle ställas. Åsub utförde enkäten statistiskt exemplariskt men eftersom frågematerialet var irrelevant gav svaren dålig vägledning. Många ålänningar kan tänka sig en annan kommunstruktur än dagens bara inte deras egen kommun berörs. Av enkäten framgick även att landskapsregeringens sammanslagningsalternativ inte föll ålänningarna på läppen.

Landskapsregeringen köpte sedan en juridisk utredning av Carolina Sandell. Dock missade Sandell det som Ålands kommunförbund efteråt påminde: Kommuner kan inte slås ihop mot sin vilja! Detta är ett betydelsefullt påpekande. Det grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolen domslut 25.11.2016 (HFD 2016:187).

Statsrådet hade den 26.5.2016 beslutat att Rääkkylä kommun skulle slås samman med Kides stad, trots att Rääkkyläs kommunfullmäktige hade motsatt sig ändringen. HFD ansåg att statsrådets beslut bl.a. stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare.”

Enligt oss måste utgångspunkten vara att förändrad kommunindelning bygger på både grundlagens bestämmelser och att kommuninvånarna samtycker till förändringar. Inget av PwC:s och landskapsregeringens kommunstrukturändringsförslag var genomtänkt.

Processen får börja om med helt nya förutsättningar där bl.a. näringsliv, pendling och logistik, kommersiella servicefunktioner, skärgårdsförhållanden etc. Analyseras.

Eftersom samhällets serviceproduktion sker i stor utsträckning på kommunnivån bör fördelningen av samhällets ekonomiska resurser framöver i större utsträckning styras till kommunal favör.

Landskapsregeringen har genom Åsub-enkäten visat att den inte har förmåga att ställa relevanta frågealternativ. – En folkomröstning som nu skulle bygga på landskapsregeringens samgåendealternativ skulle upplevas som ett demokratiskt hån.

Var är fördelarna med kommunsammanslagningar?

Det är idag mycket tal om kommunsammanslagningar från båda sidor av det politiska spektrumet på Åland och att dessa skulle föra med sig skalfördelar. Diskussionen och propagandan från tidningar och politiska partier är på den nivån att kommunsammanslagningarna skulle vara någon form av en helig graal. Det är bara de potentiella positiva effekterna av kommunsammanslagningar som lyfts fram men ingen lyfter fram varken negativa aspekter eller data som kan bestyrka de positiva aspekterna. Vad man därmed gör är att man bygger upp ett luftslott som både kan bli kostsamt ekonomiskt samt ödesdigert för lokaldemokratin.

Att slå samman kommuner leder inte automatiskt till att kostnader minskar bara för att kommunerna är större. Faktum är att det inte är okänt att det leder till ökade kostnader samt snabbare kostnadsökning vilket kan ses från undersökningar på fastlandet där statens ekonomiska forskningscentral VATT undersökt effekterna av kommunsammanslagningar sedan 70-talet. De undersökningar som skett där är ofta inte på grund av ekonomiska faktorer utan snarare för att de mindre kommunerna upplevt att de inte kan upprätthålla den servicenivå som behövs.

Detta är något som inte vore fallet på Åland i.o.m. det utbredda samarbetet som finns inom skola, äldreomsorg och socialväsende, än mera så efter att KST implementeras. Om man använder det ekonomiska argumentet för sammanslagningar istället så leder större kommuner till högre lönenivåer inom administration samt en harmonisering kring dessa nivåer. Detta i sin tur innebär ökade administrativa kostnader, inte minskade och därtill en snabbare kostnadsökning inom området. För att fortsätta på den ekonomiska aspekten så är ändå de administrativa kostnaderna en mycket liten del av kommunernas utgiftsposter i jämförelse med skola, äldreomsorg och socialväsendet i övrigt.

Då kan man ställa frågan: var är det ni som förespråkar kommunsammanslagningar tänker skära ned för att minska kostnaderna? Vilka skolor är tänkta att läggas ned? Vilka är de äldreboenden som skall flyttas eller läggas ned? Var ska de besparingar som utlovas komma från?

Det enda diskussionen om kommunsammanslagningar har som mål är att ta demokratiska rättigheter från de små kommunerna och centralisera dem till större orter, men fokus på Mariehamn. De utlovade besparingarna, om det finns några, kommer att komma på bekostnad av lokalservicen, försämrad personlig service och minskad konkurrenskraft för de tidigare existerande kommunerna då möjligheten för att kontrollera beskattningen och andra ekonomiska incitament försvinner.

Detta är vad som kan utläsas från resultaten av kommunsammanslagningar på båda sidor av östersjön.

Obunden Samling ställer sig emot de föreslagna kommunsammanslagningarna fram tills någon kan påvisa direkta fördelar med de föreslagna sammanslagningarna.

Christoffer Virtanen

Vice Ordförande, Obunden Samling

Partimöte Torsdag 21.01.2015

ÅCA

Årets första partimöte ägde rum på ÅCA och introducerades av VD Johannes Snellman som gav en mycket intressant och uttömmande genomgång av ÅCAs historia och verksamhet inför en engagerad publik i samband med kaffe och smörgåsar gjorda på en av ÅCAs nya produkter.

Många frågor ställdes och många svar gavs gällande ÅCAs verksamhet. Det kan utan vidare konstateras att alla närvarande gick därifrån mer informerade om verksamheten. Vi kan också hoppas att ÅCA genom publikens frågor kunnat ta lite del av allmänhetens feedback.

Efter Snellmans presentation  tog det officiella mötet fart med information från lagtinget och kommunerna vilket ledde till långa och intressanta replikutbyten.

Den utomordentliga uppslutningen var glädjande att se och det är väldigt roligt att se att det stora engagemanget för partiet fortsätter även efter valtiderna och vi inom partistyrelsen hoppas att engagemanget fortsätter på detta vis.