Låt kommunerna rösta om sin framtid!

Landskapsregeringen avser tvångssammanslå våra kommuner till fem nya så kallade bärkraftiga kommuner. Beslutet har fattats av regeringspartierna Liberalerna, Moderat samling och Socialdemokraterna. Landskapsregeringen har medvetet låtit bli att involvera oppositionspartierna Centern, Obunden samling, Ålands Framtid och Åländsk Demokrati utan avser med en bräcklig majoritet i lagtinget (17-13) driva igenom förslaget. Beslutet strider också mot landskapsregeringens eget handlingsprogram där det framgår att ”en rådande folkomröstning skall hållas i varje kommun”.

Landskapsregeringens handlande visar på en total nonchalans gentemot det åländska folkets förmåga att ”tycka till” i för oss viktiga frågor samt en respektlöshet gentemot våra självständiga kommuner.

Inom Obunden Samling och Centern säger vi inte nej till kommunsammanslagningar men däremot anser vi att initiativet ska komma från kommunerna själva och inte som ett diktat från landskapsregeringen. Huruvida kommunerna vill sammangå eller inte är ett beslut som ska fattas på kommunalnivå inte av landskapsregeringen och dess stödpartier.

För att underlätta för kommunerna att själva genomföra en folkomröstning har vi distribuerat ett förslag till hur en rådgivande folkomröstning enligt 34 och 35 § i Kommunallagen kan genomföras.

Vår förhoppning är att det hålls rådgivande folkomröstningar sista söndagen i oktober år 2017.

Bert Häggblom, ordförande Obunden Samling.

Alternativ till kortrutten

Landskapsregeringen medverkade, tillsammans med näringslivet och tredje sektorn, till utarbetandet av ”Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland”. Den publicerade hållbarhetsagendan manifesterades den 23.9 senaste höst. De medverkande hade kommit överens om fyra hållbarhetsprinciper och sju strategiska mål.
Nu, en kort tid senare, har landskapsregeringen givit ett kortruttsmeddelande till lagtinget. Samtidigt äskar landskapsregeringen fyrtio miljoner euro, genom upptagande av lån, för uppstarten av väg-, bro och hamnbyggande på Föglö. På de flesta punkter strider påbörjandet av kortruttsprojektet mot den nyligen antagna hållbarhetsagendan.

Kortruttsutredningen bygger på den information som fanns för sex år sedan. Sedan dess har det skett ett enormt tekniksprång. Runtom i Norden har för frigående fartyg utvecklats effektiv batteridrift. Landskapets frigående fartyg är idag i medeltal 29 år. Om vi tänker oss 29 år fram i tiden kommer bilarna att vara självgående. Då kommer man i glesbygden att ha gemensamma bilpooler där man snabbt beställer den transport man behöver. Samtidigt är kollektivtrafiksystem till lands väl utbyggt. I det läget är det helt ointressant att äga sin bil. Det är förstås också helt meningslöst att transportera självgående bilar med landskapsfärjor.

År 1910 var 5800 personer skrivna i skärgården jämfört med 2100 idag. Av de skrivna idag kanske 1500 faktiskt bor i skärgården. Samtidigt transporterar vi 570 000 bilar årligen mellan de åländska skärgårdsöarna.
Genom det pågående tekniksprånget kan vi tänka på ett helt annat sätt. Vi ger ett antal nordiska exempel:

Batteridrivna bilfärjan Ampere, som går över Sognefjorden mellan Lavik och Oppedal i Norge, har minskat bränslekostnaderna med 60 % jämfört med konventionell fossilbränsledrift. Antalet turer per dygn är 34 och fartyget tar 120 bilar och 340 passagerare. Överfarten tar 20 minuter.
Batteridrivna fartyget Sjövägen i Stockholm tar 150 passagerare och 25 cyklar. Redare är Gustaf Myrsten, vars far startade Sliterederiet.
Batteridrivna Mowitz i Stockholm kan ta 98 passagerare.
Batteridrivna bilfärjan Ellen på Fynshavet, rutten Aerö-Söby i Danmark, väntas komma i drift vid inkommande årsskifte. Detta fartygsbyggande finansieras till en tredjedel av EU genom att det är ett innovativt projekt. Fartyget kommer att ta 196 passagerare, 31 personbilar och 5 lastbilar.
Batteridrivna färjorna Tycho Brahe och Aurora. Skandline som bl.a. trafikerar över Öresund, mellan Helsingborg och Helsingör, slutför under detta år konverteringen till batteridrift för dessa 25 år gamla och 110 meter långa bil- och passagerarfärjor. Redan efter midsommar är det första batteridrivna fartyget i drift över Öresund.
Batteridrivna BB Green-fartyget ska under året under en försöksperiod sköta trafik på Mälarsidan i Stockholm. Fartyget tar 70 passagerare och 20 cyklar. Fartyget har ett konventionellt skrov, men i fören finns en luftkompressor som blåser en luftkudde under fartyget. Minskad friktion gör att detta batteridrivna fartyg kan köra 28-30 knop.

Idag kan vi allt tydligare se att vårt eget trafiksystem i skärgården, och den tänkta kortrutten, inte är ett trafiksystem för morgondagen. Kökars företrädare har insett att kortruttsprojektet inte är ett hållbart system för dem. Sottungas förtroendevalda har likaså sett att kortrutten försvårar deras möjligheter till rörlighet. Istället för att transportera 570 000 bilar årligen mellan skärgårdsöarna måste persontransporter prioriteras. Elektrifieringen av frigående fartyg skapar både ekonomiskt förmånligare och miljömässigt hållbarare transporter. Det är viktigt att poängtera att snabbare persontransporter till sjöss (såsom BB Green, 28-30 knop) gör det möjligt att arbetspendla på ett längre avstånd än dagens. Kollektivtrafiksystem på faståland kan utvecklas. Enbart ett eller ett par isgående fartyg behövs för tyngre transporter och svåra isvintrar. Inga nya hamnanläggningar, vägsträckningar över orörda skärgårdsområden, broar och bankar behövs. Genom ett nytt mobilitetstänkande skapas förbättrade ekonomiska möjligheter att sköta om den väg- och broinfrastruktur som redan finns.

Det nu aviserade lånefinansierade projektet som rör Föglö måste stoppas.

VÅRMÖTE

Obunden Samling höll igår sitt traditionsenliga vårmöte som denna gång ägde rum i Eckerö på Eckerö Hotell och Restaurang. Det var en rungande bra uppslutning där 37 personer deltog både gamla som unga. Mötet bjöd på livliga diskussioner i en trevlig miljö med en exceptionellt god mat. Under mötet behandlades en rad politiska frågor och för att nämna några av dessa som mötet enades kring:

1. Fortsätta initiativet om att förrätta folkomröstningar i de kommuner som berörs av landskapsregeringens förslag till en ny kommunindelning. Mötesdeltagarna ansåg att det inte föreligger grunder för att ändra kommunindelningen så som det förslag är som nu finns och anser att före en kommunsammanslagning ska genomföras så bör befolkningen få säga sin mening i detta.

2. Det förslag till kortrutt och upplåning som landskapsregeringen framställt inte bör genomföras med beaktande av att det innebär för stora kostnader samt upplåning av landskapet, vilket inte skett tidigare. Mötet ansåg att man då borde undersöka andra möjligheter för framtida trafiklösningar i skärgården.

3. Pommerns torrdocka inte bör byggas med beaktande av att fartyget inte blir i bättre skick genom den. Fartyget kan bevaras i naturligt skick och behöver inte sättas i torrdocka när den ändå ska ligga i vatten. I synnerhet då kostnaderna är alldeles för höga i proportion till den ringa nyttan det medför.

Vårmöte

 

 

Lördagen den 6 maj kl. 18.30 kommer vi hålla vårt vårmöte på Eckerö Hotell. På agendan finns stadgeenliga förhandlingar och det kommer även att bjudas på middag med livliga diskussioner. Anmälan görs till antongothlin@gmail.com eller 0400594627 senast torsdag kl:16.00. Meddela även i anmälan om det är fisk eller kött som önskas till middagen. Alla intresserade är välkomna.

Väl mött
Anton Göthlin
Sekreterare

Glad Påsk!

Glad påsk önskar Obunden Samling er alla!

I dessa reformtider har vi tagit fram en liten annons. Ta kontakt med din Obundna politiker och diskutera vad just du tycker om reformen.

Kommunstrukturfrågan

Landskapsregeringen beslöt i sitt regeringsprogram i november 2015 att inleda en översyn av landskapsandelssystemet. Därefter skulle göras en utredning om olika möjligheter till kommunsamgåenden.

Också en lagstiftning för att möjliggöra en folkomröstning skulle beredas.

Hur ser dagsläget ut?

Om vi först backar och ser på den senaste större strukturförändringen får vi följande bild: Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1.1.1994. De två kommunalförbunden Ålands Folkhälsoförbund och Ålands Mentalvårdsförbund slogs ihop med den dåvarande landskapsinrättningen Ålands centralsjukhus. Länge bidrog kommunerna med delfinansiering av ÅHS, som de första åren hade en omfattande kostnadsutveckling. Idag kan vi se att sedan ÅHS bildades har kommunsektorns utgifter ökat med ca 120 % medan landskapets utgifter ökat med ca 150 %.

Den största utgiftsautomaten är landskapet. Ändå vill landskapsregeringen stävja kommunsektorns utgiftsutveckling. Landskapets budget är på 380 miljoner euro medan kommunsektorns är på 160 miljoner euro. Kommunsektorns utgifter uppgår endast till drygt 40 % av den nivå landskapet har. Kommunsektorns finansiering täcks endast till 25 % med landskapsandelar och beloppet uppgår till ca 11 % av landskapets budgetomfång. Landskapets budgeterade tjänsteköp överstiger det sammanlagda landskapsandelsbeloppet med ca tio miljoner euro.

Det saknas logik när landskapsregeringen vill ändra landskapsandelssystemet men inte har en relevant bild av hur kommunsektorns ska se ut.

Landskapsregeringen köpte av PwC en kommunutredning där det sedan visade sig att PwC saknade kunskap om de befintliga åländska kommunstrukturerna, det åländska näringslivet och pendling och inte minst kommunal ekonomi. – Ett exempel på bristande kunskap visades gällande de kommunala avdragen i beskattningen. En kommun som hade 17,5 % som skatteprocent fick inte skattesatsen 17,5 % av den beskattning som teoretiskt kunde influtit. Istället fick kommunen skattemedel som motsvarade en skatteprocent på enbart 9,9 % där mellanskillnaden 7,6 %-enheter faktiskt utgjorde avdrag. Därmed slår utfallet i PwC:s prognoser helt slint.

Samtidigt med PwC:s kommunutredning lät landskapsregeringen Åsub utföra en invånarenkät.

Ett relativt stort antal ålänningar fick besvara en enkät där landskapsregeringen hade beslutat vilka frågor som skulle ställas. Åsub utförde enkäten statistiskt exemplariskt men eftersom frågematerialet var irrelevant gav svaren dålig vägledning. Många ålänningar kan tänka sig en annan kommunstruktur än dagens bara inte deras egen kommun berörs. Av enkäten framgick även att landskapsregeringens sammanslagningsalternativ inte föll ålänningarna på läppen.

Landskapsregeringen köpte sedan en juridisk utredning av Carolina Sandell. Dock missade Sandell det som Ålands kommunförbund efteråt påminde: Kommuner kan inte slås ihop mot sin vilja! Detta är ett betydelsefullt påpekande. Det grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolen domslut 25.11.2016 (HFD 2016:187).

Statsrådet hade den 26.5.2016 beslutat att Rääkkylä kommun skulle slås samman med Kides stad, trots att Rääkkyläs kommunfullmäktige hade motsatt sig ändringen. HFD ansåg att statsrådets beslut bl.a. stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare.”

Enligt oss måste utgångspunkten vara att förändrad kommunindelning bygger på både grundlagens bestämmelser och att kommuninvånarna samtycker till förändringar. Inget av PwC:s och landskapsregeringens kommunstrukturändringsförslag var genomtänkt.

Processen får börja om med helt nya förutsättningar där bl.a. näringsliv, pendling och logistik, kommersiella servicefunktioner, skärgårdsförhållanden etc. Analyseras.

Eftersom samhällets serviceproduktion sker i stor utsträckning på kommunnivån bör fördelningen av samhällets ekonomiska resurser framöver i större utsträckning styras till kommunal favör.

Landskapsregeringen har genom Åsub-enkäten visat att den inte har förmåga att ställa relevanta frågealternativ. – En folkomröstning som nu skulle bygga på landskapsregeringens samgåendealternativ skulle upplevas som ett demokratiskt hån.

ÖVER 500 NAMNUNDERSKRIFTER!

 

Samlar namnunderskrifter för Polisen.  Christoffer Virtanen, Anders Holmberg, Stellan Egeland och Conny Nylund och flera andra i Obunden Samling samlar in namn för Polisen på Åland. Har du inte skrivit under gör det.

Under första dygnet av namninsamlingen för Polisen har vi nu fått in över 450 underskrifter på internet.

Med alla namnlistor som finns utlagda har vi passerat 500 namnunderskrifter. Starkt jobbat, och tack alla som skrivit under.

Har ni inte skrivit under Gör det här:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSf4NRKx7HEPOusZ_xqUddZbXp5N2CSjIchJ16DSx7WTfYEJSA/viewform

Vill du ha en namnlista till din arbetsplats eller hjälpa till att samla namnunderskrifter. Ladda då ner namnlistan här: Poliskampanj

POLISKAMPANJ ÅLAND!

Polisen på Åland börjar gå på knä. Brottsligheten tenderar att öka. Utredningstiderna blir längre och längre. Vi vill inte att vårt åländska samhälle blir otryggt. Naturligtvis har vi råd med minst fem poliser till.

Obunden Samling gick till val 2015 med budskapet mer resurser till polisen. Vi lyfte även vår besvikelse över att möjligheten att nå Polisen begränsades då deras växel stängdes ner. Detta för att istället tvinga oss att ringa 112. Det är viktigt att enkelt kunna komma i kontakt med polisen.

Vi startar idag en namninsamling runt om på Åland och på internetsidor. Var med och visa ditt stöd för den åländska polismyndigheten.

Digital namnlista att skriva under finner ni här!

Papperslistor kommer att placeras ut på Åland. Vill du ha en namnlista till din arbetsplats eller hjälpa till att samla namnunderskrifter. Ladda då ner namnlistan här: Poliskampanj

Vi kommer under våren att lämna över namnlistorna till Ålands landskapsregering.

Med vänliga hälsningar.
Anders Holmberg och Conny Nylund, Mariehamn.
Christoffer Virtanen, Finström och  Stellan Egeland, Hammarland.

Obunden Samling
Åland den 7 april.

PRESSINFORMATION!

Idag fredag klockan 11.15 utanför Polishuset i Mariehamn kommer Obunden Samlings vice ordförande Christoffer Virtanen samt Anders Holmberg, Conny Nylund och Stellan Egeland att finnas tillgängliga för vidare information och intervjuer.

Uppdatering: Under första dygnet av namninsamlingen har vi lyckats ta emot närmare 450 underskrifter.

Styrelsemöte 05/04

Onsdagen den 5:e april håller Obunden Samling r.f. styrelsemöte. Styrelsemötet kommer att hållas i Lagtingets tillfälliga lokaler (bredvid polishuset) och startar 19:00. Anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax eller 040-0594627. Alla medlemmar är välkomna.

Väl Mött

Anton Göthlin
Sekreterare

Polisen jobbar i motvind och högarna växer

Ålandstidningen rapporterar om att Polisen inte räcker till den 8/2-2017. Foto: Faximil Ålandstidningen.

Obundne Anders Holmberg tycker till i en insändare om situationen som äventyrar rättssäkerheten på Åland.

Misshandeln får inte fortgå, det räcker nu!

Polisen räcker inte till. Utredningar får vänta. Över 600 anmälningar har samlats på hög. Det är skrämmande läsning i Ålandstidningen 8/2, nej det är hemsk läsning. Det är lika sorgligt att veta att det är Ålands Landskapsregering som under de senaste åren nedmonterat den åländska polismyndigheten. Jag och Obunden Samling gick till val 2015 med ledorden mer resurser och pengar till polisen. Vi ville även att de åländska ungdomar som hade sökt till polisutbildningen på uppmaning av LR skulle erhålla fast tjänst. Vi var även oroade över att möjligheten att nå polisen begränsades när man numera tvingas ringa 112 eller 25000 för att nå Polisen. Hur många som idag väljer att inte anmäla ärenden till polisen på grund av detta vet vi inte.

Narkotikan flödar fritt på gatorna och i vårt samhälle, polisen har tillsatt extra resurser internt för att råda bot på problemen. Samarbete med tullen och gränsbevakningen har utökats. Det är förbaskat bra jobbat av polisen, med tanke på omständigheterna. Men nu ser vi kontentan av denna misshandel från LR gentemot Polisen. I takt med att drogerna brett ut sig har även andra problem uppstått. För narkotikan skall finansieras. Stölder, inbrott, bedrägerier och andra brott tenderar att öka. Det blir allt grövre brott som polisen får ta sig an. Våldtäkterna på kryssningsfartygen belastar polisen. Brottsutredningstiderna har med minimala resurser blivit längre och längre. Ett brottsärende kräver mer resurser idag än tidigare, bevis, tolkar och annat. Det ser inte ut som förr runt vår husknut och det är nog dags att vakna nu innan det här går alldeles för långt.

Att som målsägande behöva vänta uppemot fem-sex månader innan det händer någonting är på tok för länge. Likaså för vittnen som hörs efter fyra-fem månader. Hur tror ni att de ens skall kunna återge ett bra vittnesmål. Det är även lika viktigt att den som utfört brottet får sitt straff. Det här handlar ju om ens egen integritet och trygghet. För Polisen handlar detta om ett förtroende mot medborgarna. Men det handlar även om ett personalansvar från LR sida gentemot de anställda hos polismyndigheten.

Polisen har ett tydligt uppdrag i vårt samhälle. Jag har följt utvecklingen de senaste åren och det är högst anmärkningsvärt att LR skurit ner på denna viktiga myndighet som hjälper till att skapa trygghet i vårt åländska samhälle. Politiker på Åland beklagar sig ofta i sociala medier och i tidningsspalter över hur illa det ser ut i omvärlden. Hur otryggt det är och vi läser numera mer om Trump och hans fasoner än verkligheten här hemma på Åland. Det är om något är oroande, nej det är skrämmande. Den personliga integriteten, rättssäkerheten och vårt rättsväsende är hotat på Åland. Och nej det är inte polisens fel. Det är våra ansvariga politiker som prioriterar fel just nu. Detta måste stoppas. Agera nu innan det är försent LR, det är ett ansvar ni har gentemot hela vårt samhälle.

/Anders Holmberg.