Glad Påsk!

Glad påsk önskar Obunden Samling er alla!

I dessa reformtider har vi tagit fram en liten annons. Ta kontakt med din Obundna politiker och diskutera vad just du tycker om reformen.

Kommunstrukturfrågan

Landskapsregeringen beslöt i sitt regeringsprogram i november 2015 att inleda en översyn av landskapsandelssystemet. Därefter skulle göras en utredning om olika möjligheter till kommunsamgåenden.

Också en lagstiftning för att möjliggöra en folkomröstning skulle beredas.

Hur ser dagsläget ut?

Om vi först backar och ser på den senaste större strukturförändringen får vi följande bild: Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1.1.1994. De två kommunalförbunden Ålands Folkhälsoförbund och Ålands Mentalvårdsförbund slogs ihop med den dåvarande landskapsinrättningen Ålands centralsjukhus. Länge bidrog kommunerna med delfinansiering av ÅHS, som de första åren hade en omfattande kostnadsutveckling. Idag kan vi se att sedan ÅHS bildades har kommunsektorns utgifter ökat med ca 120 % medan landskapets utgifter ökat med ca 150 %.

Den största utgiftsautomaten är landskapet. Ändå vill landskapsregeringen stävja kommunsektorns utgiftsutveckling. Landskapets budget är på 380 miljoner euro medan kommunsektorns är på 160 miljoner euro. Kommunsektorns utgifter uppgår endast till drygt 40 % av den nivå landskapet har. Kommunsektorns finansiering täcks endast till 25 % med landskapsandelar och beloppet uppgår till ca 11 % av landskapets budgetomfång. Landskapets budgeterade tjänsteköp överstiger det sammanlagda landskapsandelsbeloppet med ca tio miljoner euro.

Det saknas logik när landskapsregeringen vill ändra landskapsandelssystemet men inte har en relevant bild av hur kommunsektorns ska se ut.

Landskapsregeringen köpte av PwC en kommunutredning där det sedan visade sig att PwC saknade kunskap om de befintliga åländska kommunstrukturerna, det åländska näringslivet och pendling och inte minst kommunal ekonomi. – Ett exempel på bristande kunskap visades gällande de kommunala avdragen i beskattningen. En kommun som hade 17,5 % som skatteprocent fick inte skattesatsen 17,5 % av den beskattning som teoretiskt kunde influtit. Istället fick kommunen skattemedel som motsvarade en skatteprocent på enbart 9,9 % där mellanskillnaden 7,6 %-enheter faktiskt utgjorde avdrag. Därmed slår utfallet i PwC:s prognoser helt slint.

Samtidigt med PwC:s kommunutredning lät landskapsregeringen Åsub utföra en invånarenkät.

Ett relativt stort antal ålänningar fick besvara en enkät där landskapsregeringen hade beslutat vilka frågor som skulle ställas. Åsub utförde enkäten statistiskt exemplariskt men eftersom frågematerialet var irrelevant gav svaren dålig vägledning. Många ålänningar kan tänka sig en annan kommunstruktur än dagens bara inte deras egen kommun berörs. Av enkäten framgick även att landskapsregeringens sammanslagningsalternativ inte föll ålänningarna på läppen.

Landskapsregeringen köpte sedan en juridisk utredning av Carolina Sandell. Dock missade Sandell det som Ålands kommunförbund efteråt påminde: Kommuner kan inte slås ihop mot sin vilja! Detta är ett betydelsefullt påpekande. Det grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolen domslut 25.11.2016 (HFD 2016:187).

Statsrådet hade den 26.5.2016 beslutat att Rääkkylä kommun skulle slås samman med Kides stad, trots att Rääkkyläs kommunfullmäktige hade motsatt sig ändringen. HFD ansåg att statsrådets beslut bl.a. stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare.”

Enligt oss måste utgångspunkten vara att förändrad kommunindelning bygger på både grundlagens bestämmelser och att kommuninvånarna samtycker till förändringar. Inget av PwC:s och landskapsregeringens kommunstrukturändringsförslag var genomtänkt.

Processen får börja om med helt nya förutsättningar där bl.a. näringsliv, pendling och logistik, kommersiella servicefunktioner, skärgårdsförhållanden etc. Analyseras.

Eftersom samhällets serviceproduktion sker i stor utsträckning på kommunnivån bör fördelningen av samhällets ekonomiska resurser framöver i större utsträckning styras till kommunal favör.

Landskapsregeringen har genom Åsub-enkäten visat att den inte har förmåga att ställa relevanta frågealternativ. – En folkomröstning som nu skulle bygga på landskapsregeringens samgåendealternativ skulle upplevas som ett demokratiskt hån.

ÖVER 500 NAMNUNDERSKRIFTER!

 

Samlar namnunderskrifter för Polisen.  Christoffer Virtanen, Anders Holmberg, Stellan Egeland och Conny Nylund och flera andra i Obunden Samling samlar in namn för Polisen på Åland. Har du inte skrivit under gör det.

Under första dygnet av namninsamlingen för Polisen har vi nu fått in över 450 underskrifter på internet.

Med alla namnlistor som finns utlagda har vi passerat 500 namnunderskrifter. Starkt jobbat, och tack alla som skrivit under.

Har ni inte skrivit under Gör det här:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSf4NRKx7HEPOusZ_xqUddZbXp5N2CSjIchJ16DSx7WTfYEJSA/viewform

Vill du ha en namnlista till din arbetsplats eller hjälpa till att samla namnunderskrifter. Ladda då ner namnlistan här: Poliskampanj

POLISKAMPANJ ÅLAND!

Polisen på Åland börjar gå på knä. Brottsligheten tenderar att öka. Utredningstiderna blir längre och längre. Vi vill inte att vårt åländska samhälle blir otryggt. Naturligtvis har vi råd med minst fem poliser till.

Obunden Samling gick till val 2015 med budskapet mer resurser till polisen. Vi lyfte även vår besvikelse över att möjligheten att nå Polisen begränsades då deras växel stängdes ner. Detta för att istället tvinga oss att ringa 112. Det är viktigt att enkelt kunna komma i kontakt med polisen.

Vi startar idag en namninsamling runt om på Åland och på internetsidor. Var med och visa ditt stöd för den åländska polismyndigheten.

Digital namnlista att skriva under finner ni här!

Papperslistor kommer att placeras ut på Åland. Vill du ha en namnlista till din arbetsplats eller hjälpa till att samla namnunderskrifter. Ladda då ner namnlistan här: Poliskampanj

Vi kommer under våren att lämna över namnlistorna till Ålands landskapsregering.

Med vänliga hälsningar.
Anders Holmberg och Conny Nylund, Mariehamn.
Christoffer Virtanen, Finström och  Stellan Egeland, Hammarland.

Obunden Samling
Åland den 7 april.

PRESSINFORMATION!

Idag fredag klockan 11.15 utanför Polishuset i Mariehamn kommer Obunden Samlings vice ordförande Christoffer Virtanen samt Anders Holmberg, Conny Nylund och Stellan Egeland att finnas tillgängliga för vidare information och intervjuer.

Uppdatering: Under första dygnet av namninsamlingen har vi lyckats ta emot närmare 450 underskrifter.

Styrelsemöte 05/04

Onsdagen den 5:e april håller Obunden Samling r.f. styrelsemöte. Styrelsemötet kommer att hållas i Lagtingets tillfälliga lokaler (bredvid polishuset) och startar 19:00. Anmälan görs till anton.gothlin@lagtinget.ax eller 040-0594627. Alla medlemmar är välkomna.

Väl Mött

Anton Göthlin
Sekreterare

Polisen jobbar i motvind och högarna växer

Ålandstidningen rapporterar om att Polisen inte räcker till den 8/2-2017. Foto: Faximil Ålandstidningen.

Obundne Anders Holmberg tycker till i en insändare om situationen som äventyrar rättssäkerheten på Åland.

Misshandeln får inte fortgå, det räcker nu!

Polisen räcker inte till. Utredningar får vänta. Över 600 anmälningar har samlats på hög. Det är skrämmande läsning i Ålandstidningen 8/2, nej det är hemsk läsning. Det är lika sorgligt att veta att det är Ålands Landskapsregering som under de senaste åren nedmonterat den åländska polismyndigheten. Jag och Obunden Samling gick till val 2015 med ledorden mer resurser och pengar till polisen. Vi ville även att de åländska ungdomar som hade sökt till polisutbildningen på uppmaning av LR skulle erhålla fast tjänst. Vi var även oroade över att möjligheten att nå polisen begränsades när man numera tvingas ringa 112 eller 25000 för att nå Polisen. Hur många som idag väljer att inte anmäla ärenden till polisen på grund av detta vet vi inte.

Narkotikan flödar fritt på gatorna och i vårt samhälle, polisen har tillsatt extra resurser internt för att råda bot på problemen. Samarbete med tullen och gränsbevakningen har utökats. Det är förbaskat bra jobbat av polisen, med tanke på omständigheterna. Men nu ser vi kontentan av denna misshandel från LR gentemot Polisen. I takt med att drogerna brett ut sig har även andra problem uppstått. För narkotikan skall finansieras. Stölder, inbrott, bedrägerier och andra brott tenderar att öka. Det blir allt grövre brott som polisen får ta sig an. Våldtäkterna på kryssningsfartygen belastar polisen. Brottsutredningstiderna har med minimala resurser blivit längre och längre. Ett brottsärende kräver mer resurser idag än tidigare, bevis, tolkar och annat. Det ser inte ut som förr runt vår husknut och det är nog dags att vakna nu innan det här går alldeles för långt.

Att som målsägande behöva vänta uppemot fem-sex månader innan det händer någonting är på tok för länge. Likaså för vittnen som hörs efter fyra-fem månader. Hur tror ni att de ens skall kunna återge ett bra vittnesmål. Det är även lika viktigt att den som utfört brottet får sitt straff. Det här handlar ju om ens egen integritet och trygghet. För Polisen handlar detta om ett förtroende mot medborgarna. Men det handlar även om ett personalansvar från LR sida gentemot de anställda hos polismyndigheten.

Polisen har ett tydligt uppdrag i vårt samhälle. Jag har följt utvecklingen de senaste åren och det är högst anmärkningsvärt att LR skurit ner på denna viktiga myndighet som hjälper till att skapa trygghet i vårt åländska samhälle. Politiker på Åland beklagar sig ofta i sociala medier och i tidningsspalter över hur illa det ser ut i omvärlden. Hur otryggt det är och vi läser numera mer om Trump och hans fasoner än verkligheten här hemma på Åland. Det är om något är oroande, nej det är skrämmande. Den personliga integriteten, rättssäkerheten och vårt rättsväsende är hotat på Åland. Och nej det är inte polisens fel. Det är våra ansvariga politiker som prioriterar fel just nu. Detta måste stoppas. Agera nu innan det är försent LR, det är ett ansvar ni har gentemot hela vårt samhälle.

/Anders Holmberg.

Insändare

Är Mariehamns politiker kapabla att handha trafikplaneringen av Stadens viktiga trafikleder och den i särklass viktigaste trafikleden Ålandsvägen?

Dåtid
Mariehamn är som vi känner till ungefär 150 år. När Mariehamn grundades bestod trafiken av hästekipage och några enstaka bilar. Planerarna satte igång med den stora utmaningen att planera en stad med ett flertal gator och däribland några genomfartsleder, såsom Storagatan, Ålandsvägen och Skillnadsgatan. Det antogs redan då att trafiken i framtiden ökar kraftigt och det togs hänsyn därefter. Byggandet utfördes enligt den antagna gatuplaneringen och det är den lösningen som sträcker sig fram till idag. Det infrastrukturplanerna hade då, är något som nu saknas, framsynthet.

Närtid och Nutid
De gatunät med tydliga genomfartsleder som överlämnades till dagens Mariehamn, var ett fantastiskt gatunätverk med stor potential. Vad gör de infrastrukturansvariga nu? Av någon anledning tas i dag politiska beslut om att bygga om de väl tilltagna gatorna till något som närmast påminner om Gamla stans gator i Stockholm, beträffande trafiksmidigheten. Allt detta görs då behovet av de rymliga genomfartslederna är stort och vi ser en stadig trafikökning.

På de välplanerade genomfartslederna, började de med att minska bredden, placera ut trafikljus, lysmaster, refuger, trafikhinder och trafikdelare i vägkorsningarna.

Efter alla dessa ändringar är det nästintill omöjligt för större fordon att svänga från en genomfartsled till en annan i en korsning. Bussar klarar i dagsläget av svängarna fast det är med orimligt små marginaler till godo. Det är däremot fullständigt omöjligt med ett fler-kombinationsfordon, ex. dragbil med trailer eller traditionella långtradare. Det här är något som inte alls har tagits i beaktande.

Observera att de ombyggnader av Mariehamns trafikleder som är beslutade, leder inte på något vis till några miljöförbättrande åtgärder.

Nutid & Framtid
Mariehamns viktigaste genomfartsleder(Ålandsvägen, Storagatan och Skillnadsgatan) som förenar hamnen och landsorterna norr och söder om staden, skall vi vårda varsamt.

Ålandsvägen (den utan motstycke, viktigaste genomfartsleden i Mariehamn) står nu i tur för en ombyggnad. Plan har godkänts, för ca.15 år sedan. Planen behandlar även förnyande av infrastrukturnätet under vägbanan och det är utan tvivel en nödvändig åtgärd.

Mycket vatten har runnit under broarna under de gångna 15 åren. Staden har under senare år även planerat för att bygga ut Södra Lillängen och Svinö holme, med allt vad det betyder i trafikökning under och efter utbyggnaden samt all bebyggelse som tillkommit och tillkommer söder om Mariehamn.

Bebyggelsen i skärgården söder om Mariehamn ökar även den i rask takt. Allt detta sammantaget leder till en trafikökning som ställer högre krav på genomfartslederna. Under sommaren skall vi därutöver addera trafiken, till och från Västra hamnen som omfattar flera tusen fordon dagligen. Det som även är av stor vikt i sammanhanget är att de flesta som bor söder om Mariehamn arbetar i eller norr om Mariehamn.

Vi från Obundna ställer oss också frågan, om staden till fullo förstår Västra Hamnens betydelse för Mariehamn och Åland i helhet. Trafiklösningarna till och från Västra Hamnen är helt avgörande om hamnen också i framtiden skall ha en viktig roll för Mariehamn och Åland.

Mariehamns hamndirektör är mycket bekymrad då det gäller trafikplaneringen. Hamndirektören anser att den inte tar hänsyn till hamnens behov av fungerande trafiklösningar. Kraven som ställs på trafiklösningar är inte på något vis onormala eller dyra.

Åkerier, taxiföretag och övriga näringsidkare som dagligen är i stort behov av ett fungerande trafiknät i staden har inte tillfrågats. De finner den utförda ombyggnationen irriterande och är besvikna över den. De är även synnerligen irriterade och besvikna på det som kommer att hända med Ålandsvägen och Ålandsplan-rondellen.

På basen av det ovannämnda anser Obunden Samling att Ålandsvägens vägbanas bredd inte bör minskas från dagens nivå. Vi Obundna anser även att varje korsning skall vara av sådan art, att den möjliggör svängar till annan genomfartsled utan svårighet. För alla fordonstyper som normalt framförs i Ålands övriga vägnätverk. Vidare bör Ålandsvägen inte förses med farthinder i form av förhöjningar som anlagts på ett flertal ställen i Mariehamn. Lastbilar som framförs fullastade över befintliga förhöjningar riskerar allvarliga skador på fordonets fjädersystem. Finns ingen alternativ lösning, bör ramplutningen förhålla sig till 1:7.

 

Infrastrukturgruppen
Obunden Samling r.f.

Insändare

Pommern
Obunden Samlings styrelse anser inte att en flytdocka skall byggas runt Pommern i dagsläget. Detta av både ekonomiska samt miljömässiga skäl. Det saknas en utförlig miljökonsekvensbedömning hur uppförandet av dockan påverkar närliggande ekosystem. Vi finner det heller inte ekonomiskt försvarbart att under rådande spartider bygga en docka för upp mot 7-8 miljoner euro plus kommande underhåll. Resurserna bör istället satsas på fartyget så hennes skick bevaras och säkerställs.

Anläggningskostnader för skärgårdstrafiken på Föglö
Obunden Samling anser inte det ekonomiskt försvarbart att satsa mångmiljonbelopp för att förkorta restiden några minuter. Vi anser att resurserna bör satsas på fasta Åland för att prioritera redan påbörjade infrastrukturprojekt som inte färdigställts.

Kommunstrukturreformen
Obunden Samling anser att kommunreformen bör läggas på is. I dagsläget hänger den finländska socialhälsovårdsreformen som ett orosmoln över självstyrelsen och ingen vet än hur den kommer att påverka Åland. Det föreligger ingen brådska med en kommunreform innan all fakta finns på bordet.

Sen har det hörts från flera håll att det finns ekonomiska fördelar med färre kommuner. Informationen som PWC presenterade under deras kommundialoger verkar vara av en annan karaktär. Där framkom nämligen att det inte finns någon ekonomisk anledning att minska dagens antal kommuner utan sådant bygger på andra aspekter.

Obunden Samling r.f.

Arbetsgrupper

Obunden Samling beslöt under mötet 8/12 att införa arbetsgrupper som speglar ministerrollerna i Ålands Landskapsregering. Detta är ett uppdrag som efter ett år utvärderas och skall vara en förstärkning för lagtingsgruppen I deras arbete.

Följande personer handhar arbetsgrupper och ansvarar för dess arbete:

  • Infrastruktur-, trafik och public service
  • Sune Axelsson ordf.
  • Finans- och sjöfartsfrågor     
  • Lars Häggblom ordf.
  • Närings-, miljö och energifrågor
  • Cristoffer Virtanen ordf.
  • Självstyrelsepolitiska-, jämställdhets och personalpolitiska frågor samt lagberedning
  • Bert Häggblom ordf.
  • Kansli-, kommun-, integrations- och bostadsfrågor samt EU och nordiska frågor/samarbeten
  • Ana Maria Mindres-Linde ordf.
  • Kultur, idrott, IT och utbildningspolitik
  • Leif Borg ordf.
  • Social- och hälsovårdsfrågor samt ÅMHM
  • Conny Nylund ordf.

Är någon medlem intresserad av att gå med i någon av ovannämnda grupper kan ni kontakta mig eller någon av de ansvariga personligen.

Med vänlig hälsning

Anton Göthlin
Sekreterare