Etikettarkiv: kommunsammanslagning

Låt kommunerna rösta om sin framtid!

Landskapsregeringen avser tvångssammanslå våra kommuner till fem nya så kallade bärkraftiga kommuner. Beslutet har fattats av regeringspartierna Liberalerna, Moderat samling och Socialdemokraterna. Landskapsregeringen har medvetet låtit bli att involvera oppositionspartierna Centern, Obunden samling, Ålands Framtid och Åländsk Demokrati utan avser med en bräcklig majoritet i lagtinget (17-13) driva igenom förslaget. Beslutet strider också mot landskapsregeringens eget handlingsprogram där det framgår att ”en rådande folkomröstning skall hållas i varje kommun”.

Landskapsregeringens handlande visar på en total nonchalans gentemot det åländska folkets förmåga att ”tycka till” i för oss viktiga frågor samt en respektlöshet gentemot våra självständiga kommuner.

Inom Obunden Samling och Centern säger vi inte nej till kommunsammanslagningar men däremot anser vi att initiativet ska komma från kommunerna själva och inte som ett diktat från landskapsregeringen. Huruvida kommunerna vill sammangå eller inte är ett beslut som ska fattas på kommunalnivå inte av landskapsregeringen och dess stödpartier.

För att underlätta för kommunerna att själva genomföra en folkomröstning har vi distribuerat ett förslag till hur en rådgivande folkomröstning enligt 34 och 35 § i Kommunallagen kan genomföras.

Vår förhoppning är att det hålls rådgivande folkomröstningar sista söndagen i oktober år 2017.

Bert Häggblom, ordförande Obunden Samling.

Kommunstrukturfrågan

Landskapsregeringen beslöt i sitt regeringsprogram i november 2015 att inleda en översyn av landskapsandelssystemet. Därefter skulle göras en utredning om olika möjligheter till kommunsamgåenden.

Också en lagstiftning för att möjliggöra en folkomröstning skulle beredas.

Hur ser dagsläget ut?

Om vi först backar och ser på den senaste större strukturförändringen får vi följande bild: Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) bildades 1.1.1994. De två kommunalförbunden Ålands Folkhälsoförbund och Ålands Mentalvårdsförbund slogs ihop med den dåvarande landskapsinrättningen Ålands centralsjukhus. Länge bidrog kommunerna med delfinansiering av ÅHS, som de första åren hade en omfattande kostnadsutveckling. Idag kan vi se att sedan ÅHS bildades har kommunsektorns utgifter ökat med ca 120 % medan landskapets utgifter ökat med ca 150 %.

Den största utgiftsautomaten är landskapet. Ändå vill landskapsregeringen stävja kommunsektorns utgiftsutveckling. Landskapets budget är på 380 miljoner euro medan kommunsektorns är på 160 miljoner euro. Kommunsektorns utgifter uppgår endast till drygt 40 % av den nivå landskapet har. Kommunsektorns finansiering täcks endast till 25 % med landskapsandelar och beloppet uppgår till ca 11 % av landskapets budgetomfång. Landskapets budgeterade tjänsteköp överstiger det sammanlagda landskapsandelsbeloppet med ca tio miljoner euro.

Det saknas logik när landskapsregeringen vill ändra landskapsandelssystemet men inte har en relevant bild av hur kommunsektorns ska se ut.

Landskapsregeringen köpte av PwC en kommunutredning där det sedan visade sig att PwC saknade kunskap om de befintliga åländska kommunstrukturerna, det åländska näringslivet och pendling och inte minst kommunal ekonomi. – Ett exempel på bristande kunskap visades gällande de kommunala avdragen i beskattningen. En kommun som hade 17,5 % som skatteprocent fick inte skattesatsen 17,5 % av den beskattning som teoretiskt kunde influtit. Istället fick kommunen skattemedel som motsvarade en skatteprocent på enbart 9,9 % där mellanskillnaden 7,6 %-enheter faktiskt utgjorde avdrag. Därmed slår utfallet i PwC:s prognoser helt slint.

Samtidigt med PwC:s kommunutredning lät landskapsregeringen Åsub utföra en invånarenkät.

Ett relativt stort antal ålänningar fick besvara en enkät där landskapsregeringen hade beslutat vilka frågor som skulle ställas. Åsub utförde enkäten statistiskt exemplariskt men eftersom frågematerialet var irrelevant gav svaren dålig vägledning. Många ålänningar kan tänka sig en annan kommunstruktur än dagens bara inte deras egen kommun berörs. Av enkäten framgick även att landskapsregeringens sammanslagningsalternativ inte föll ålänningarna på läppen.

Landskapsregeringen köpte sedan en juridisk utredning av Carolina Sandell. Dock missade Sandell det som Ålands kommunförbund efteråt påminde: Kommuner kan inte slås ihop mot sin vilja! Detta är ett betydelsefullt påpekande. Det grundar sig på Högsta förvaltningsdomstolen domslut 25.11.2016 (HFD 2016:187).

Statsrådet hade den 26.5.2016 beslutat att Rääkkylä kommun skulle slås samman med Kides stad, trots att Rääkkyläs kommunfullmäktige hade motsatt sig ändringen. HFD ansåg att statsrådets beslut bl.a. stred mot grundlagens 121 § 1 mom.: ”Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunernas invånare.”

Enligt oss måste utgångspunkten vara att förändrad kommunindelning bygger på både grundlagens bestämmelser och att kommuninvånarna samtycker till förändringar. Inget av PwC:s och landskapsregeringens kommunstrukturändringsförslag var genomtänkt.

Processen får börja om med helt nya förutsättningar där bl.a. näringsliv, pendling och logistik, kommersiella servicefunktioner, skärgårdsförhållanden etc. Analyseras.

Eftersom samhällets serviceproduktion sker i stor utsträckning på kommunnivån bör fördelningen av samhällets ekonomiska resurser framöver i större utsträckning styras till kommunal favör.

Landskapsregeringen har genom Åsub-enkäten visat att den inte har förmåga att ställa relevanta frågealternativ. – En folkomröstning som nu skulle bygga på landskapsregeringens samgåendealternativ skulle upplevas som ett demokratiskt hån.

Var är fördelarna med kommunsammanslagningar?

Det är idag mycket tal om kommunsammanslagningar från båda sidor av det politiska spektrumet på Åland och att dessa skulle föra med sig skalfördelar. Diskussionen och propagandan från tidningar och politiska partier är på den nivån att kommunsammanslagningarna skulle vara någon form av en helig graal. Det är bara de potentiella positiva effekterna av kommunsammanslagningar som lyfts fram men ingen lyfter fram varken negativa aspekter eller data som kan bestyrka de positiva aspekterna. Vad man därmed gör är att man bygger upp ett luftslott som både kan bli kostsamt ekonomiskt samt ödesdigert för lokaldemokratin.

Att slå samman kommuner leder inte automatiskt till att kostnader minskar bara för att kommunerna är större. Faktum är att det inte är okänt att det leder till ökade kostnader samt snabbare kostnadsökning vilket kan ses från undersökningar på fastlandet där statens ekonomiska forskningscentral VATT undersökt effekterna av kommunsammanslagningar sedan 70-talet. De undersökningar som skett där är ofta inte på grund av ekonomiska faktorer utan snarare för att de mindre kommunerna upplevt att de inte kan upprätthålla den servicenivå som behövs.

Detta är något som inte vore fallet på Åland i.o.m. det utbredda samarbetet som finns inom skola, äldreomsorg och socialväsende, än mera så efter att KST implementeras. Om man använder det ekonomiska argumentet för sammanslagningar istället så leder större kommuner till högre lönenivåer inom administration samt en harmonisering kring dessa nivåer. Detta i sin tur innebär ökade administrativa kostnader, inte minskade och därtill en snabbare kostnadsökning inom området. För att fortsätta på den ekonomiska aspekten så är ändå de administrativa kostnaderna en mycket liten del av kommunernas utgiftsposter i jämförelse med skola, äldreomsorg och socialväsendet i övrigt.

Då kan man ställa frågan: var är det ni som förespråkar kommunsammanslagningar tänker skära ned för att minska kostnaderna? Vilka skolor är tänkta att läggas ned? Vilka är de äldreboenden som skall flyttas eller läggas ned? Var ska de besparingar som utlovas komma från?

Det enda diskussionen om kommunsammanslagningar har som mål är att ta demokratiska rättigheter från de små kommunerna och centralisera dem till större orter, men fokus på Mariehamn. De utlovade besparingarna, om det finns några, kommer att komma på bekostnad av lokalservicen, försämrad personlig service och minskad konkurrenskraft för de tidigare existerande kommunerna då möjligheten för att kontrollera beskattningen och andra ekonomiska incitament försvinner.

Detta är vad som kan utläsas från resultaten av kommunsammanslagningar på båda sidor av östersjön.

Obunden Samling ställer sig emot de föreslagna kommunsammanslagningarna fram tills någon kan påvisa direkta fördelar med de föreslagna sammanslagningarna.

Christoffer Virtanen

Vice Ordförande, Obunden Samling